Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 C. Th. Hjerpe.
formerna, som hindrat dess friare lopp och verksamhet. Tänkesättet
hade alltmer mognat för en kyrkoförbättring, och, då tiden var inne,
lät Gud uppstå ett redskap, som han utrustat med alla erforderliga
egenskaper att segerrikt genomföra densamma. Luther, som var detta
utkorade Herrans redskap, fann för sig en kyrka, hvilken, under fuall-
komli.t tillbakasättande af kyrkans väsende, endast framhöll dess yttre
synliga organism och enhet, identificerade elerus med kyrkans väsende,
och ansåg denna på grund af apostolisk succession såsom uteslutande in-
nehafvare och förvaltare af den gudomliga frälsningsnåden, och såsom så-
dan upphöjde den till ett särskildt medlareembete emellan de troende
och återlösaren, hvarigenom den på medlaren Christi förtjenst grundade
fria tillgången till Gud afskars de troende. Luthers brytning med denna
kyrka hade sin djupaste grund i en inre lifsprocess, i hvilken han ur
den djupaste själsångest, den han med det enda medel, som inom kyr-
kan stod henom till buds, verkheligheten, förgäfves sökte lugna, först
genom skriftens lära om rättfärdiggörelsen genom tron allena för Christi
skull, kom till full själsfrid. Den katholska kyrkans läror om aflat och
verkhelighet, som bilda den skarpaste motsats mot den evangeliska
läran om rättfärdiggörelsen genom tron, kunde icke annat än uppröra
en själ, som, i det lifligaste medvetande att hafva på en motsatt väg
kommit till delaktighet af frälsningen, just i denna frälsningsutväg kände
och erkände den oemotståndliga drifkraft, som gaf åt hela dess följande
verksamhet en så starkt polemisk riktning. Det behötdes blott en yttre
anledning att mana en sådan man, i synnerhet om han derjemte var be-
gåfvad med en ovanlig viljekraft, till handling. En sådan anledning
erbjöd sig ock i Tetzels oförskämda aflatsförsäljning. Genom förnyad
pröfning af det romerska lärosystemet mer och mer drifven till den
fullkomliga motsatsen, rättfärdiggörelsen genom tron, bestred han ej
långt efter sitt första uppträdande identiteten af den christliga och den
romerska kyrkan, episkopatets insättning af Christus sjelf och läran
om den specifika skilnaden mellan clerus och lekmännen. Sedan vi så-
lunda angifvit den egentliga utgångspunkten och driffjädern till Luthers
reformatoriska uppträdande, öfvergå vi till sjelfva principerna för den
nya lifsform, i hvilken kyrkan genom reformationen inträdde, sådana
de framstå i Luthers skrifter, i de antagna bekännelseskrifterna och i
den yttre kyrkoorganisationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
