Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Commodum Possessionis och Besittningsskydd. 41
om den mening, i hvilken vår Lag fattar besittning, då han medgifver
densamma skydd. Härvid möter oss först den frågan huruvida ani-
mus domini fordras 1). Om det är riktigt, hvad vi ofvan sökt utföra,
att animus domini ej är erforderlig för att besittning’skall medföra
fördelen vid bevisningen om en rätt till saken, så torde det redan till
följd deraf icke vara antagligt att animus domini fordras för att be-
sittning skall åtnjuta skydd. Lagen begagnar uttrycken ”i handom
hafva” och ”bruka och innehafva”. Lind?) och Schrevelius?) draga
redan af dessa uttryck den slutsatsen att animus domini ej behöf-
ves. Väl torde detta ej vara tillräckligt bevis, då de nämnda orden
väl kunnat öfvergå från en allmän till en speciel, technisk, betydelse,
lika väl som detta varit händelsen med possessio hos Romarne. Men
då, såvidt vi kunna finna, vår Lag å andra sidan ej lägger hinder i
vägen derför, så anse vi besittning böra så fattas som sakens natur ger.
vid handen, nämligen såsom det physiska maktförhållandet öfver en
sak med vilja att fortsätta detsamma.
Subject för besittning kan hvarje (physisk) person vara. Likväl
kan i concreta fall en person vara så beskaffad att den presumtion,
som besittningen i allmänhet medför, derigenom upphäfves (Jfr MB.
52: 1).
Objecter för besittning äro endast saker +). Väl kunde det synas
som om motsatsen vore uttryckligen uttalad i JB. 15: 1 der det heter:
— — ”der man någon fast egendom eller rättighet — — besutit”.
Men sammanhanget ger vid handen att här är fråga om servituter.
Och besittning vid dessa är i sjelfva verket en sak-besittning. Der-
emot har det blifvit ifrågasatt huruvida ett skydd af Lagen meddelas
för annan besittning än den af fast egendom 5). Men, utom det att,
!) Våra äldre jurister antaga mer eller mindre uttryckligt detta. Så
Abrahamsson i anm. till LL. KgB. 28, Kloot, Then Sw. Lagfarenheetz Spe-
gel, Götheborg 1676, s. 64 m. fi. Detsamma är väl äfven O. Rabenii me-
ning i De processu possessorio, Diss. Ups. 1760 & 4 jfr $ 15. Äfven Holm-
bergson, Jurid. Skr. Christianstad 1845 Jurispr. Civ. Comm. 8. 35 framställer
uttryckligen samma åsigt.
2) Domarens Pröfning eft. Sv. Lag, Sthm 1848 s. 36. Men Lind synes
deremot fordra en rättstitel hos besittaren och således, åtminstone i detta
fall, ej antaga något skydd för blott besittare.
3) Lärobok i Civil-Rätt 2 D. Lund 1847 ss. 1 och 2.
4) Schrevelius anf. st. s. 4, synes vara af den meningen att en besittning
af årlig ränta, Tionderättighet, Dagsverksskyldighet o. s. v. kan ega rum.
Men då det väl ej kan nekas att dessa bero på ett obligatoriskt förhål«
lande, så gäller derom hvad vi i förra afdelningen anfört.
3) O. Rabenius, anf. st. $ 13. Si de rebus mobilibus institui posset hac
actio, quod teamen valde dubitamus etc 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
