Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 Th. Rabenius.
nande af lagstiftningen ej sättas tidigare än ungefär vid början af an-
dra. tredjedelen af dét sjuttonde seklet. Det kan vara så mycket tro-
ligare, att man då åsyftade att gifva honom en verklig rätt till sin
uppfinning, som den tidpunkt, vid hvilken lagstiftningen inrymde ho-
nom en sådan förmån, sammanfaller ungefär med den, vid hvilken
kronan genom försäljning eller förpaktning ’afhände sig dispositionen
öfver de bergverk, hon förut för egen räkning bedrifvit. Fullmakten
för BergsCollegium 6 Juli 1649 känner ej någon rätt för uppfinnaren;
och JernbergsOrdningen af samma år, hvilken strängt håller på regal-
rätten, medgifver visserligen uppfinnaren rätt till mineralanledningen,
men endast till en viss del af densamma, på samma gång som kronan
uttryckligen förbehålles rätt i dess bearbetande, sjelf eller genom an-
dra, deltaga. — Der kronan dref bergsbruket för sin räkning, ålades
allmogen ofta att lemna nödiga materalier och dagsverken, dels med,
dels utan afräkning på de vanliga skatterna ’); någon gång blef det
nödiga arbetsfolket, efter samma förfarande, som under denna tid egde
rum för härens komplettering, hos allmogen utskrifvet 2). Kronans rätt
till mineralierna ökade i icke oväsentlig mån de många skattebördor,
allmogen på denna tid hade att draga.
Med tiden fann dock kronan, att hon egde föga förmån af sitt
regale. ’ Den åsyftade vinsten af det för hennes räkning drifna bergs-
bruket vanns i de flesta fall icke. Redan under förra hälften af 1600-
talet började hon försälja eller utarrendera de bergverk, hon för sin
räkning låtit bedrifva 3). Den erfarenhet, man här, likasom annor-
städes, gjorde af den ringa båtnad, bergsregalet i sin egentliga form
tillskyndade staten, ledde här till en alldeles dylik modifikation af det-
samma, som i Tyskland är känd under namn af bergsbrukets friför-
klaring. K. Plakatet och Förordningen den 27 Aug. 1723 förklarade
nemligen ”att med det ordet regale hädanefter ej annorlunda förstås
bör, än om någon antingen skulle fördölja och nedertysta, eller ock ej
vilja sådana för Riket gagneliga metaller och mineralier uppbringa och
bearbeta, Vi då... förbehålle Oss, att igenom Vårt BergsCollegium
privilegiera och upplåta sådana Metall- och Mineralstreck samt Grufvor
åt dem, som håg, lust och förmögenhet ega, desamma vid sin rätta
drift . . . uppehålla och fortsätta.” Härmed hade kronan förklarat sin
!1) Se en mängd Bref härom i RiksReg. t. ex. 9 Apr. 1579, 283 Febr.
1580, 23 Nov. 1582, 4 Okt. 1583, 19 Febr. 1584, 11 Jan. 1585, 16
Jan. 1585, 21 Sept. 1586 m. fl.
2) Brefven i RiksReg. 19 Aug. 1572, 17 Okt. 1575, 7 Jan. 1603, 20
Mars 1605, 11 Jan. 1609, m. fl.
3) Se Bergmäst.Relat. 1639 och 1644.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
