Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 99
se ett märkligt drag af sjeltuppoffring eller förställning 2). Detta
påstående är åtminstone icke fullkomligt riktigt. Johan skref vis-
serligen till sina sändebud, att hertigen stode emot valet 2), men
detta skedde förr än denne blifvit af konungen underrättad derom, ty
först i slutet af Juni månad sändes riksrådet Ture Bjelke till her-
tigen, som då uppehöll sig i Nyköping, för att låta honom veta
hvad som blifvit i saken gjordt och inhemta hans betänkande om
de fordringar, som framställdes af polackarne. Carl förklarade, att
han tyckte Sigismund väl försörjd med detta rike Sverige, men då
såväl Johan som hans son ville, att den sednare skulle väljas, så
ställde han det i deras eget skön, och åt sitt råd Ludbert Kaner,
som några dagar derefter afsändes till Sigismund för att önska ho-
nom lycka vid det blifvande valet, gaf han i uppdrag, att bedja
Sigismund taga den polska resan i noga betänkande, så att den
kunde lända honom till gagn och hans arfrike till berömmelse 3).
Hertig Carl förklarade sedermera, att dessa ord inneburo ett be-
stämdt afrådande, men, om man närmare granskar dem, måste man
inse, att de voro så tvetydiga, att Carl kan sägas lika mycket
hafva till- som afrådt Sigismunds afresa till Polen. Obestridligt
är det deremot, att hertigen bestämdt förklarade sig emot afträdan-
det af hvad Sverige innehade af Estland. — Bland riksråden skola
endast två, Nils Gyllenstjerna och Clas Fleming, hafva uppträdt
emot Sigismunds afresa, och möjligt är, att så verkligen var fallet,
ehura några skriftliga handlingar, som bevisa det, ej finnas. De
sedermera i onåd fallne riksråden förklarade äfven ”på ed och san-
!) Jfr Fryxell a. st, IV: 82, äfvensom hans teckning af de handlande
personerna mellan 1592 och 1600, i sv. akad. handl.
2) Riksreg. f. d. 23 Juni 1587.
3) "Til det andra, om Högborne Furstes Hertigh Sigismundi vthreesande
til Polen, är högstb:te Hertigh Carls etc. mening såledhes: At ändoch Her-
tigh Sigismundus är här hemme och med tette Rijke Swerige (till hvilket
H. F. N. en rätt Arfwinge är) noghsampt och wäl föresedd och försörjd,
Lijkwäl efter K. M., H. t’. N:des käre Fadher, synes så gott ware, och
höghb:te Furste elliest sielf hafwer ther wilie och lust til: Tå ställes thet
vthi theres skön, hwad them täckies ther vthinnan til at göre och lathe”.
D. 28 Juni. — I L. Kauers instruktion af d. 5 Juli heter det: "”Och ther
thenne H. F. N:des Hertigh Sigismundi reese skal hafwe sin framgång, Tå
rådher H. F. N. Hertigh Carl then vnge Princen Sigismundum, at högb:te
vnge Prins wille see sigh wäl före och taghe sakerne vthi ett gott be-
tänckiande, så at then Polniske reese kunde lände H. F. N. Sigismundum
till gagn och gode, och tette sitt Arfkonungrijke til långligh berömmelse”.
Båda dessa handl. äro tryckta i ”Fullkommelige skäl” m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
