Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om aristokratien under Johan den tredjes regering. 101
makt, hvilket allt ej kunde annat än stöta de stolta och om sina
privilegier ömtåliga polska magnaterna !).
Emellertid återvände Erik Sparre, stolt öfver att hafva ”för-
värfvat ett konungarike med ringa bekostning, som andra hafva
vändt hela sin förmögenhet uppå”, — en seger på den tidens diplo-
matiska tommelplats, för hvilken äfven en utländsk lärd sände honom
lyckönskningar 2). Så mycket mera måste han förundra sig öfver Jo-
hans motvilja mot Sigismunds afresa, äfvensom öfver hans missnöje med
löftet om Estland, hvilket dock hade blifvit gifvet i enlighet med
konungens egen befallning. Säkerligen framdrog han redan nu de
flesta af de skäl, med hvilka han två år derefter inför polackarne
sökte bevisa, att Sverige ej hade någon skyldighet att till Polen
afträda Estland, hvarjemte han föreställde kooungen faran af ett
krig med Polen, som måste blifva missnöjdt med att se sin krona
så ringaktad och derföre, om Sigismund droge sig tillbaka, skulle
välja Sveriges arffiende, tear Feodor, till konung. Dessutom skulle
Johan göra sig löjlig inför hela Europa genom att, då han vunnit
sitt syfte, ej begagna sig deraf. Uti dessa och dylika föreställningar
understöddes han troget af det närvarande ridderskapet och riksrå-
den, bland hvilka senare åtminstone inga öppet motarbetade Sigis-
munds afresa 2). — De anförda skälen måste hafva haft så mycket
större giltighet i Johans ögon, som han sedermera, efter mötet i
Rewal, visade sig icke alldeles obenägen att till Polen öfverlåta
Estland 4). Då nu dessutom Liesnowolski, som redan tagit afsked
!) ”Kon. M:tt hafuer så heftigt taled med de Påler här äre, att dhe icke
alleenast aldrig skulle hafue någed hop der om, vthen eij heller Nempne
heller tale om Liflandt, medh sådenne ord, som föge hade giortts behoff,
efter ded wij wäll hade kunned komme till (Polen) med mindre och änndå
beholled Lifland, ded man wäll med godhe skääll kan bewise och min
broder warder förnimmandes, när Gudh will wij komme tillhope. Om ded
heftige taal, som Kon. M:tt haffuer hafft med Pålackerne icke allenast om
lifand, wthen och om deres jndlenske Regemente och huru de skole holle
segh emott deres herre och konung, kan giöre de Påler någed twehogse,
när wij nu komme till Danzich, kan man icke wette”. E. Sparres ofv. ant.
bref t. H. Bjelke af d. 12 Sept. 1587.
2) Nyss anf. bref t. H. Bjelke. — D. Chytreus t, E. Sparre (odat.), tr.
i Celsii Monumenta Politico-Ecclesiastica p. 47.
3) De ankl. Riksrådens försvarsskrift 1590.
$) I de ”Artichler emoth Greffue Axell Leijonhufvud”, som uppsattes 1590,
heter det: ”Hade thet och bliffuet så illa, att the påler ingeledhs hade
welet haftt krigh fördragh, Endoch K. M:tt them föge hade achtedt, helst
när fridh hade warit medh Ryssen, så hade Ah. K. M:tt Estlandh, som och
wäll hade kunnedt göre fredh, hade dån då blefuett en mecktigh kongh 8e-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
