- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1865 /
42

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42 Gustaf Leopold Collinder.

terna med deras bevisföring emot hvarandra, framlägger han äf-
ven de argumenter, hvarmed de ömsesidigt bekämpade hvarandra.
Så lade vännerna af den sednare theorien den förstnämnda åsig-
tens förfäktare till last: De uppmärksammade icke, att syndaren,
om han också genom hjertats inre bot uppväckes till nytt lif och
blifver föremål för Guds kärlek, likväl i och dermed ingalunda fri-
göres från syndastraffen, från reatus peccati, hvilket endast är möj-
ligt genom bikt för presten. Från den första åsigtens förkämpar
åter gjordes emot den sednare meningen följande invändning: Det
är en väsentlig skillnad emellan den inre bikten inför Gud och den
yttre för presten; endast den förra, icke den sednare, är nödvändig;
vidare kräfva olika synder olika behandling; för de uppenbara svåra,
men icke för de hemliga lätta, göres behof af bikt för presten.
Gratianus slutar sin jemförande framställning med den anmärk-
ningen: ”Quibus auctoritatibus vel quibus rationum firmamentis
utraque sententia sanctificationis et confessionis invitetur, in me-
dium breviter exposuimus. Cui autem harum potius adhgerendum
sit, lectoris judicio reservatur. Utraque enim fautores habet sapi-
entes et religiosos viros”!). Vi finna således, att Gratianus lem-
nar saken oafgjord, men genom att klart och tydligt ställa de olika
meningarna emot hvarandra har han framkallat det slutliga afgö-
randet, hvaraf Petrus Lombardus eger förtjensten. Den sednare
uppkastar tre frågor. Den första lyder: Månne utan munnens be-
kännelse och utan satisfaction endast på grund af hjertats ånger
synder kunna förlåtas? Förenande de båda motsatta åsigterna hos
Gratianus, svarar han: En botgörare måste bikta sina synder för
presten, men redan, innan bekännelsen kommer på läpparne, undfår
han syndaförlåtelse, om blott: åstundan till bikt förefinnes i hjertat.
Kan det någon gång — frågar Lombardus vidare — vara tillräck-
ligt att endast inför Gud göra sin bikt? "”Oportet Deo primum”,
är hans svar, ”et deinde sacerdoti offerri confessionem, nec aliter
posse perveniri ad ingressum paradisi, sg adsit facultas”. Tredje
frågan vänder sig deromkring, huruvida bikten för en trogen lek-
man eger gällande kraft. Lombardus afgör saken derhän, att en-
dast förlåtliga, men icke dödssynder, kunna i nödfall biktas för en
lekman. Det är — tillägger han — i hvarje fall säkrare att bikta
för en prest?). Sedan Robert Pulleyn, Hugo af S:t Victor m. fl.
nästan ännu bestämdare. uttalat sig för nödvändigheten af bikten

!) Jfr Gratianus, Pars Il, Causa 33, qu. 3, distinct, 1.
2) Jfr Lombardus, Sententiar. Lib. IV, distinet. 17 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:42:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1865/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free