Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Evangeliskt-Lutherska Skriftermålet. 49
eupiscentiam, que in renatis reliqua est, docent non habere ratio-
oem peccati. Deinde multa delicta actualia adeo judicant esse levia,
ut ad eorwum remissionem non opus sit absolutione"!). Emot dessa
villfarande meningar ställde den Lutherska kyrkan sin skriftenliga
lära, att vi äro allesamman genomträngda och förderfvade af syn-
den, så att uti oss bor intet godt. ”Hec poenitentia”, heter det i
Schmalkaldiska artiklarna, ”docet nos agnoscere peccatum, videli-
cet, de nobis omnibus plane actum esse, et intus et in cute nihil boni
in nobis esse, et simpliciter fieri nos alios et novos homines opor-
tere”?). En sann bättring maste i följd häraf omfatta icke allenast
en del :f synderna, utan menniskans hela inre och yttre syndiga lif,
hvilket våra bekännelseskrifter äfven tydligen uttala: ”Hec poeni-
tentia non est partialis et mutilata, qualis est ista actualium pec-
catorum, nec etiam est incerta, qualis ista est, non enim disputat,
utrum sit peccatum, vel non peccatum: sed totum prosternit et af-
firmat, universum et merum esse peccatum quo ad nos (et nihil
esse in nobis, quod non sit peccatam sive reum)”3). Vår kyrka
kräfver således, att en kristen menniska gör bot och bättring med af-
seende på allt hvad af synd hos henne förekommer, ifrån den första, ur
erfsynden framspringande, onda begärelsen intill den factiska verk-
synden.
Afven den panyttföddes synder kräfva bättring. Reformations-
tidens svärmare hade uppställt den satsen, att den, som en gang
blifvit verkligen from, dels icke åter kan falla, dels, i händelse han
syndar, likväl förblifver i tro och nådastånd. Var kyrkas bekän-
nelseskrifter förkasta afgjordt denna asigt. I Confessio Augustana
läse vi: ”Damnant Anabaptistas, gui negant semel justificatos, posse
amittere Spiritum sanctum"”’). Ånnu utförligare yttrar sig Chem-
nvitz: ”Primo igitor nostri expresse docent, baptizatos in hac vita,
si admittant actiones contra conscientiam, non retinere sed excutere
fidem et Spiritum sanctum, amittere gratiam justificationis et vitam
eternam: ac reos fieri ire Dei et eterne damnationis, nisi rursus con-
vertantur et agant poenitentiam’ 3). Nådaståndet är ett den rättfärdig-
gjorda menniskans personliga nådesförhållande till Gud. Om syn-
der emot samvetet inträffa, så afbrytes detta förhållande och må-
!) Chemnitz, Examen Concil. Trident. Geneva 1634, pag. 393.
7) Libri Symb. Vol I, pag. 326.
2) Libri Symb. Vol. I, pag. 327.
$) Libri Symb. Vol. I, pag. 13.
3) Chemnitz, Examen Concil. Trident, pag. 370.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
