Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Evangeliskt-Lutherska Skriftermålet. 63
remissione peccati loquitur, com ait (Matth. 18: 16): Quidquid
solveritis etc. quo remisso sublata est mors terna, et reddita
vita eterna”!).
Afven den gamla frågan om den presterliga aflösningens för-
hållande till den gudomliga syndaförlåtelsen blef genom det Luther-
ska åskådningssättet på ett tillfredsställande sätt besvarad. Så
länge man betraktade presten såsom en intercessor eller Guds ställ-
företrädare, framställde sig med nödvändighet frågorna: om och
huruvidt den presterliga personen eller kyrkan öfverhufvud kan för-
låta synder? huru denna menskliga förlåtelse förhåller sig till
den gudomliga? om först presten förlåter, och denna presterliga
dom derefter af Gud förklaras giltig? eller om först Gud i him-
melen förlåter, och detta Guds domslut derpa af presten kangö-
res? Ja! om den presterliga aflösningen öfverhufvud är giltig in-
för Gud och icke fastmera har sin betydelse endast med afseende
på kyrkan? På alla dessa fragor kunde man icke finna ett till-
fredsställande svar, så länge det ännu skildes emellan tvenne för-
låtande subjecter. Efter den Lutherska åskådningen deremot gifves
det icke tvenne aflösande subjecter. Ordets tjenare gör vid aflös-
ningen endast en instrumental tjenst: den aflösande kraften och
makten ligger i aflösningsordet, som är Guds eget ord, i hvilket
Herren sjelf är närvarande?). Var kyrka känner säledes icke nå-
gon åtskillnad emellan den presterliga och den gudomliga syndaför-
låtelsen, utan den i sitt ord närvarande Herren förlater sjelf syn-
derna, i det tjenaren uttalar aflösningen. Just i det ögonblick, då
aflösningsordet uttalas, utgår den syndaförlåtande verkningen ifrån
Herren sjelf. Luther uttalar detta på ett träffande sätt i sin skrift
”Von den Schlisseln”:. ”Jesus spricht nicht: Was ich im Himmel
binde und löse, das sollt ibr auf Erden auch binden und lösen.
— Wann wollten wir erfahren, was Gott im Himmel binde oder
lösete? Nimmermebr, und wären die Scblössel vergebens und kein
nötze. Spricht auch nicht: Ihr sollt wissen, was ich im Himmel
binde und löse; wer wollt’s oder könnt’s wissen? Sondern so spricht
er: bindet ihr und löset auf Erden, so will ich mit binden und lö-
sen im Himmel; thut ihr der Schlässel Werk, 80 will ich’s auch
tbun; ja, wenn ihr’s thut, so soll’s gethan sein, und ist nicht noth,
dass ich’s auch nachthue... es soll einerlei Werk sein, mein und
eures, nicht Zweierlei ...thut euer Werk, so ist meines schon ge-
!) Libri Symb. Vol, I, pag. 198.
2) Jfr Kliefoth, sid. 310 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
