Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 Gustaf Leopold Collinder.
rättning, som haft sin stora nytta med sig!). Vi finna till och med
det andliga ministeriet i Fankfurt på Speners yrkande ingå till Rå-
det med ett förslag, att, då skriftermåls hållande endast på Lör-
dagen icke medgifver en omsorgsfull pröfning af hvarje serskildt
skriftebarn, äfven Fredagen måtte dertill användas, och att för för-
troligt samtal emellan själasörjaren och hans skriftebarn lämpliga
biktstolar måtte inrättas; hvarjemte Spener i likhet med de gamla
kyrkoordningarna vill hafva uttryckligen förbjudet, att flera skrifte-
barn på samma gång infinna sig hos själasörjaren i biktstolen?).
Ja, Spener yttrar sig i äkta Luthersk anda om skriftermålet, då
han säger, att skriftefadren bör omsorgsfullt handla med hvarje ser-
skildt skriftebarn efter dess individuella och egendomliga behof, nog-
grant undersöka dess kunskap och bättre undervisa, der okunnig-
het visade sig, sorgfälligt pröfva själstillståndet hos hvar och en,
kraftigt och gripande tilltala och varna den säkre och likgiltige, in-
nerligt trösta och i tron stärka den bedröfvade och nedslagne och
sålunda i skriftermålet rätt använda lag och evangelium2). För
att nu bringa till verkställande sådana äkta Lutherska tankar, bor-
de dock Spener främst och framför allt hafva användt två goda
medel. Han borde nemligen kraftigt och enträget hafva uppmanat
själasörjarne till trohet i själavården. Han borde hafva lagt för-
skräckelsens ord på deras hjertan, som försummade det i skrifter-
målet gifna gynnsamma tillfället till öm vård om de enskilda sjä-
larna. Han borde vidare med all makt hafva yrkat på afskaffande
af bestämda communiontider, hvilka föranledde större tillopp af skrif-
tebarn, än skriftefadren kunde hinna att omsorgsfullt pröfvat). Men
Spener höll sig icke till dessa medel. I stället för att hafva sitt
ögonmärke fortfarande fästadt på den gamla Lutherska skrifter-
målsinrättningen och det goda, den dock skulle hafva kunnat med-
föra, om den blifvit återförd till sitt ursprungliga innehåll, ser
ban nästan uteslutande på dess stora fel och brister, framhåller
dessa i mångfaldigt varierande ordalag och bliekar derföre efter
nya former för ifrågavarande handling. Först och främst är icke,
säger han, kyrkan med dess biktstol rätta platsen för ett förtroligt
samtal emellan själasörjaren och skriftebarnet. Bättre vore då de
i Reformerta kyrkan brukliga regelmessiga besöken i församlings-
!) Jfe Speners Theologische Bedenken, Halle 1700 P. I, sidd. 199 — 206;
P. II, sid. 755. :
2) Jfr Speners Consilia Lat. P. III, sid. 619 fr.
3) Jfr Speners Bedenken, P. I, im Anbang, sid. 55.
+) Jfr Kliefogh, sid. 444 &
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
