Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luthers Nattvardslära. 7
Hvad beträffar kyrkans och dess tjevares, prestens, verksamhet vid
sakramenterna, så betraktades den förra såsom förvararinna af den
genom Christus förvärfvade och i sakramenteroa inneslutna nåden eller
såsom en kanal, i hvilken den ur Christi lidande utflödande nåden in-
strömmade, för att derefter genom förmedling af den tjenstgörande pre-
sten och det yttre sakramentet öfverströmma på mottagaren. Hon
var sålunda den förmedlande länken mellan Christus och presten. Chri-
stas har öfverlemnat sakramenternas förvaltning åt kyrkan, nen då
kyrkan icke omedelbart kan utöfva densamma, så har hon uppdragit
den åt sina tjenare, hvilka alltså vid sakramenternas förvaltning handla
på hennes uppdrag, såsom hennes organer och i hennes tro. Men be-
traktades nu kyrkans tjenare såsom en nödvändig faktor för frambrin-
gandet af sakramenternas verkan, emedan man antog, att de yttre sa-
kramenterna endast genom hans verksamhet kunde uppfyllas med nåd
eller öfverhuofvud göras till kraftiga tecken, så utöfvade han likväl här-
vid intet sjelfständigt inflytande, utan han handlade i Guds och Jesu
Christi namn och kraft. Och då han icke af Christus omedelbart und-
fått denna kraft eller till honom stod i omedelbart tjenareförhållande,
otan handlade såsom kyrkans omedelbare tjenare och organ, så antog
man, att vid Christi nåds öfverförande på emottagaren af sakramen-
terna det icke så mycket ankom på den enskilde tjenarens tro som på
kyrkans, i hvilken sakramenterna förvaltades. Men i kyrkans tro för-
valtas sakramenterna äfven då, när tjenaren saknar tro, men har in-
tentio id faciendi, quod facit ecclesia. Till följe häraf förklarade man
sakramenternas verkan fullkomligt oberoende af prestens personliga
värdighet.
Vidare ansåg man äfven det yttre sakramentet i viss mening vara
en medverkande faktor vid nådens öfverförande på emottagaren. Då
emellertid åsigterna om, i hvilken mening man hade att antaga detta,
voro delade, så åtnöja vi oss med att anföra den uppfattning, som en-
ligt åtskilliga uttryck i Romerska katechesen synes hafva blifvit an-
tagen af den sednare katholska kyrkan. Enligt denna uppfattning voro
sakramenterna, hvilka betraktades såsom käril för den gudomliga nå-
den, cause gratie så tillvida, som de låta ur sig utströmma och på
emottagaren, som med dem vederbörligen träder i beröring, öfverström-
ma den i dem substantielt varande nåden !).
Slatligen hafva vi att redogöra för det inflytande, som det mot-
tagande subjektet ansågs kunna utöfva på sakramenternas verkan.
Hvad då angår sakramenternas omedelbara verkan, character indele-
1) Jfr Hahn pag. 380 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
