Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5g Fredrik Gill.
framträda och fann henne vara resultatet af en spiritualistisk riktning,
som hotade att i det subjektiva neddraga Christendomens hela objek-
tivt gifna innehåll, insåg han det farliga deruti. Han förstod då, att
det här gällde något mera än sjelfva nattvardsläran, att en kamp för
nattvardens objektivitet i sig innefattade försvarandet af Christendomens
objektiva innehåll. Motståndarnes ringa uppskattande af sakramentet
beror, menar Luther, på en falsk åsigt om den väg, hvarpå Gud be-
reder menniskans frälsning. Frälsningsordningen är den, att Gud handlar
med oss först på den yttre vägen genom ordet och sakramenterna och
derefter på den inre genom den heliga Ande och tron. Först af allt
må man höra Guds ord, hvari anden bestraffar verlden och synden.
När synden är känd, må man höra om nåden i Christo. I detsamma
ordet kommer anden och meddelar tron, hvar och åt hvem han vill.
Derefter må man gå till (köttets) dödande och korset och kärlekens
verk. Men Carlstadt och hans anhängare vända om ordningen. Hvad
Gud förordnar om inre tro och ande, deraf göra de ett yttre verk; å
andra sidan, hvad Gud förordnar om yttre ord och tecken, deraf göra
de en inre ande, sätta köttets dödande i stället för tron, ja i stället
för ordet, fara ut, der Gud vill in, och in, der Gud vill ut!). —
Detta var visserligen riktadt närmast mot Carlstadt, men gäller äfven
om Zwingli och Oecolampadius, enär Luther ansåg dem såsom barn af
samma anda, såsom representanter af samma riktning.
Efter dessa förberedande anmärkningar öfvergå vi nu till framställ—-
ningen af sjelfva striden om nattvarden. Ehuru Carlstadt visserligen
uppträdde tidigare än Zwingli och Oecolampadius, och Luther i flera
skrifter polemiserat särskildt mot honom , och således historiskt till honom
intog en särskild ställning, så var dock, om man ser på stridens före-
mål, Luthers förhållande till Carlstadt i sjelfva verket detsamma, som
sedermera till Schweizarne. Härtill kommer, att de invändningar, som
af såväl Carlstadt som Schweizarne gjordes mot Luthers nattvardslära,
i hufvudsak voro desamma. Detta allt föranleder oss att i det följande
betrakta dem såsom representanter af en och samma riktning, heldst
som Luther härutinnan på visst sätt föregått med sitt exempel. Stri-
den gällde, såsom vi redan antydt, Christi lekamens och blods reala
närvaro i nattvarden. Motståndarnes invändningar mot Luthers natt-
vardslära voro hufvudsakligen följande: Christi lekamens och blods reala
närvaro i nattvarden kan icke ur Skriften bevisas, den strider mot för-
nuftet samt är fullkomligt onyttig.
!) Luthers Schriften XX, 190 £., 271 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
