Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Fredrik Gihl
diskt menskliga lif. I och med menniskoblifvandet inträdde den per-
sonliga föreningen och följaktligen var Christus äfven under jordelifvet
allestädes närvarande i anseende till sin lekamen!). Men här fick nu
Luther en ganska stor svårighet att öfvervinna. Motståndarne invände
nemligen: ”Genom denna lära förändligas den gudomliga naturen och
den menskliga blifver oändlig och dess egendomlighet dermed upphäfd.
En oändlig, en allnärvarande kropp är on motsägelse, en omöjlighet,
emedan det strider mot kroppens natur. Den föreställningen, att Chri-
stus, under det han i lekamlig måtto vandrade på jorden, tillika var
lekamligen närvarande i himmelen, tillintetgör sanningen af hela hans
jordiskt-menskliga lif” 2).
Svårigheten för Luther var nu att förklara Christi jordelif och
tillika fasthålla sin Christologi. Att förneka den fulla sanningen af
Christi menskliga natur och menskliga lif kunde aldrig falla honom in.
Men å andra sidan kunde han icke heller göra någon eftergift med af-
seende på sin christologiska grundåskådning, ty gaf han aldrig så litet
efter i detta afseende, så kunde han icke längre fasthålla Christi leka-
mens och blods reala närvaro i nattvarden. Då han sålunda hvarken
med afseende på sin uppfattning af Christi menskliga lif eller med af-
seende på uppfattningen af hans person kunde träda tillbaka, så för-
enade han båda på det sättet, att han för den menskliga naturen an-
tog ett tvåfaldigt existenssätt, ett naturligt, synligt och ett öfvernatur-
ligt, osynligt. Christi menskliga natur existerar & ena sidan inom rum-
mets naturliga begränsning, men å andra sidan är densamma i kraft
af den personliga föreningen delaktig af den gudomliga naturens högre,
friare existenssätt, dess allnärvaro. För detta antagande åberopar han
sig närmast på Guds ord, på Guds allmakt och vishet: ”Ho vill för
hans makt sätta gräns eller mått? Hvem vågar efter våra inskränkta
tankar mäta, hvad som är honom möjligt eller icke?” Men derjemte
söker han belysa detta mysterium genom exempel från naturen, som
gå ut på att visa, hurusom en kropp kan vara på flera ställen på
1) I sin ”stora Bekännelse" åberopar han sig derföre företrädesvis på
menniskoblifvandet. Just med den omständigheten, att Christus redan under
sitt jordelif instiftat nattvarden, vederlägger han motståndarne, som från
Herrans sittande på Fadrens högra hand hemtade sina skäl mot hans all-
närvaro: ”Kan Christi lekamen sitta vid bordet och likväl vara i brödet,
så kan han äfven vara i himmelen och hvar han vill och det oaktadt vara
i brödet.” Luthers Schriften XX, 1175.
2) Jfr Ulrich Zwinglii Antwort, dass diese Worte: Das ist mein Leib
etc. hos Walch XX, 1492 ff. och Zwinglii Antwort auf Lutheri Bekennt-
niss vom Abendmahl hos Walch XX, 1538 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
