Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 O. F. Myrberg.
knappast undgå att fråga sig sjelf, huru det var möjligt att dessa dröm-
mar kunde utöfva det inflytande, som vi om dem känna; men denna sak
erhåller sin förklaring från den egendomliga karakteren hos den orien-
taliska spekulation, ur hvilken denna Gnosis egentligen framgick. Den
rörde sig icke med abstrakta begreppsformler såsom vårt moderna spekula-
tiva tänkande, utan med konkreta åskådningar, der lefvande personifika-
tioner trädde i de allmänna och abstrakta ideernas ställe och det hela der-
före lätt antog karakteren eller åtminstone utseendet af en invecklad och
oredig mythologi, der den produktiva inbillningskraften i stället för det
verkliga tänkandet spelade hufvudrollen. Sådan var äfven det Gnos-
tiska tänkandets method, som naturligtvis får bedömas i enlighet der-
med; men visserligen bidrog sjelfva beröringen med kristendomen att
göra detta tänkande mera utsväfvande och tuktlöst än eljest. Ty det
är en grundlag i sanningens verld, att just det heligaste af allt, då det
missbrukas och vanhelgas, gifver anledning till de största missbildnin-
garne på tankens så väl som på lifvets område och gebit.
Det första spåret till en företeelse beslägtad med den falska
Gnosis inom kyrkan anträffa vi i historien om Simon af Gitton 12) eller
som kan vanligen kallas Simon Magus, hvar omvändelse till kristen-
domen och möte med apostelen Petrus omtalas af Lucas i Apostla-
gerniogarne (Kap. 8; 9—24). Det är säkert icke utan orsak som den-
ne man så enhälligt af den äldsta forntiden uppgifves såsom den gnos-
tiska villfarelsens egentliga upphofsman inom kyrkan; vi behöfva icke
derföre sätta tro till de l!egendartade sagor, med hvilka denna forntid
vet att utsmycka historien om honom, eller mycket bygga på detaljerna
af det gnostiska system, som tillskrifves honom i synnerhet 13); det är
nog mycket ändock som talar för trovärdigheten af denna tradition i
sjelfva de meddelanden, som göras om honom, och det sätt, hvarpå
han framstår till sin andeliga karakter på det anförda skriftstället i
Nya Testamentet. Det förmäles om honom på detta ställe, att han
varit en idkare af magiska konster, som lät utropa sig för mera än en
blott menniska under namn af ”den Guds kraft som kallas den stora
(4 dvvapss soö Feoö 4 xalovuévg peygAn) och bragte mycket folk på
sin afväg. Detta uttryck: ”den stora kraften eller makten hos Gudo-
men” är tydligen en terminus technicus, en konstterm tillhörande ett
religionssystem af i sitt slag mera egendomlig art och förklaras utan
tvifvel fullt rigtigt af Thiersch så, att han var ”en person, hos hvil-
ken icke en af de lägre krafterna, utan den första och högsta emana-
tionen af Gudomen hade förkroppesligat sig” !4). Vi erinras dermed
om den pantheistiska emanationslära, hvilken utgjorde ett hufvuddrag
hos den falska Gnosis i allmänhet och hade en naturlig jordmon i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
