Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 0. F. Myrberg.
tålamod !), i tålamodet gudaktighet?), 7. i gudaktigheten broderlig
kärlek, i den broderliga kärleken kärlek i allmänhet! 8. Ty då
detta finnes och tillvexer hos eder mer och mer, så lemnar det
eder icke overksamma eller utan frukt med hänseende till vår Her-
res Jesu Christi kunskap3); 9. men den, hos hvilken detta icke
är att finna, han är blind såsom en närsynt), hafvande förgätit
reningen ifrån sina fordna öfverträdelser. 10. Derföre befliten eder
desto mera, bröder, om att göra eder kallelse och utkorelse fast;
ty om J gören detta skolen J icke stöta eder och falla; 11. ty
på denna väg skall eder rikligen tillhandahållas3) ingången i vår
Herres och Frälsares Jesu Christi eviga rike.
12. ”Art denna orsak vill jag alltid vara betänkt på att på-
minna eder om dessa saker, ehuru J veten det redan och ären
1) Som fordras för att icke blifva andeligen öfvervunnen af det lidande, hvilket
denna fyxgåtee har med sig, och af det lidande som följer med trons verk och ger-
ning i allmänhet.
2) Icke ”from pietet emot wenniskor, till hvilka vi stå i ett närmare förhållande”
(Dietlein), hvartill sammanhanget icke gifver någon anledning och som icke heller
uttrycker den vanliga betydelsen af ordet i grundtexten (fvaéfesa). Nenna betydelse
är den angifna, som innefattar i sig den religiösa vördnaden för Gud och afseendet
på honom i allt, hvilket först gifver både det kristliga mannamodet och det krist-
liga tålamodet sitt rätta värde. Det förra utan denna religiösa grundton är blotta
naturkraften i sin fria yttring, det sednare stoisk apathi och likgiltighet.
3) Den allmänna kunskapen om Kristus, som bär frukt äfven och ibland annat
i den kunskapens förökelse, hvarom i det föregående v. 5 varit fråga.
1) uvwndålwv. Ett änaö Isycpevor, hvars betydelse Aristoteles (Probl. soct. 31
angifver så: uvwndlev Iéyovras oh ix yeverns 10 utv lyyvs plinovres, ra di tb
dAoorådsws ovy öpwrtres = det svenska "närsynt." Men att vara närsynt i ande-
ligt afseende, det är detsamma som att vara blind; ty det andeliga väsendet hos
menniskan igenkännes just derpå, att det har att göra icke med det närmast lig-
gande, det synliga och jordiska, utan med det på afstånd varande, det osynliga och
himmelska (jemför grons definition Ebr. 11: 1). Och den, som icke öfvar sitt ande-
liga sinue genom att hålla det rigtadt på det, som sålunda utgör dess rätta före-
mål, i tro, i kristligt mannamod och tålamod m. m., han kommer efter hand i det
tillstånd, som innefattas i det ena och det andra: han förlorar ögat för d: gudom-
liga tingen och behåller det endast för den jordiskt sinnliga omgifningen, öfver hvil-
ken han genom tron skulle vara en herre, men som nu i stället blifver herre öfver
honom. Uttrycket i bög grad originellt och kraftigt betecknande samt allt för litet
tillgodogjordt på den praktiska användningens område!
35) irxoonyndissras. Hänvisar till iniyopnyrsare v. 5. Uttrycket utan trifvel
med afsigt valdt för att beteckna sammanhanget mellan menniskans trehet i an-
vändandet af det henne meddelade nådesgoda i7å n00s Cwnr xai evséfear v. 3),
och Guds trohet i att fullgöra sina vid detta silkor en gång för alla bundna löften.
Jemf. liknelsen om de 10 punden, Matth. 25: 14—30,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
