Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Apostelen Petrus och den äldsta kyrkans falska Gnosis. 95
9?) Denna omständighet framhålles med den starkaste tonvigt i det sed-
nare af de Petrinska brefven. Jemf. 2 Petr. 2; 14; 18; 3 18.
0) Äfven detta framhålles med tonvigt i förutsägelsen om de gnostiske
irrlärarena p. a. st., då det säges att ”sanningens väg skall för deras skull
försmädas” — dy obs + Öödös tås ålndeas placgnundnocras 2 Petr. 2: 2. Huru
detta skedde, säger oss Ireneus adv. heres. I, 25, 1i dessa på Carpokra-
tianerna — en Gnostisk sekt, som fortletde från början af 2:dra ända in i
6:te årh. — syftande ord: ”Qui et ipgi ad detractationem divini ecclesie no-
minis quemadmodum et gentes (skall säkerligen vara: apud gentes — noös
tå f9v7; hos Hippolytus) a satana premissi sunt, uti secundum alium et
alium modum que sunt illorum audientes homines, et putantes omnes nos
tales esse, avertant aures suas8 a piweconiv veritatis, aut et videntes, que
sunt illorum, omnes nos blasphement, in nullo eis communicantes” cet. En
ännu närmare vink i detta afseende finna vi hos Clemens Alexandrinus,
Strom. III, 1132 (ed. J. P. Migne): ”Klev & oi tiv nåävdnuov Aqpoditny xos-
voriar uvonwxeiv Ävaeyoptiovssv, ivufpilovres xal Tj övöuar.” Således de vil-
daste orgier utöfvade under namnet af helig församlingskommunion! Det
behöfdes icke att mycket af detta slag kom till hedningarnes kunskap, så
tjenade detta såsom bevis mot de kristna sammoankomsterna i allmänhet.
”Sakens hemlighet syntes förrådd” (Thiersch). Och frukten deraf blef det
förfärliga förtal emot det kristna namnet, som möter oss hos Tacitus, hvil-
ken uttryckligen kallar de kristna per flagitia inviei och räknar deras sekt
till antalet af atrocia et pudenda. Annal. XV, 44. Jemför H. W. Thiersch,
Die Kirche im apostol. Zeitalter 2:te Auf. s. 207.
1) Jemför den utförliga skildringen i Neanders Allg. Kircheng. och
den sammandragna karakteristiken i Hagenbachs Dogmengeschichte (sista
upplagan).
12) Skrifres äfven Gitta — en by i Samarien. Se Relandi Palzest. illustr.
!3) Se häröfver framför allt Hippolytua, Refutationis omnium heresium
librorum X que supersunt. Edit. Duncker et Schneidewin L. VI, pagg. 234
— 358. Jemf. Justinus M., Apol. I, $$ 25, 36 och Dial. e. Truph. &
130, samt Ireneus, adv. heres 1, 25.
14) På a. st. s. 90.
3 ) Jemf. H. Ewald, Geschichte des Volkes Israels VIl, s. 108: ”Ein
gemeinwesen wie dieses Samarische damals war, der alten wahren Religion
so nabestehend und beständig schon aus alter eifer:ucht so sehr auf alles
gespannt, was von ihrem Hauptsitze aus sich in der Welt aufsehen machend
erhob, und doch ebenso eifersächtig auf scine grösscere freiheit und bild-
samkeit, so wie in der Mitte schwebend Zwischen Judäerthume und H.iden-
thume und von den Antrieben zugleich zu grosser Freiheit und zu grosser
ängstlichkeit leidend, eignete sich recht zu einem boden fir die verschieden-
sten geistigen versuchungen und bewegungen, wenn iberhaupt solche einmal
stärker die Welt durchzogen. Schon mit dem ersten Erscheinen des Cbristen-
thumes wurde daher auch dieser boden ganz anders durchzittert als der des
Judäerthumes.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
