Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Jordstyskning. 7
manhopende i frälsets hand, utan äfven flere hemmans sammanläg-
gande under en skattebonde wedförde minskning i kronans inkomster.
Ty då under perioden för Landskapslagarnes skriftliga upptecknande
ep del af de ordinarie och flertalet af de extra ordinarie skatterna och
besvären utgingo efter mantalet, d. v. s. salunda att skatten utgjordes
efter böndernas antal oberoende af deras olika förmögenhet, ehuru
visserligen egandet af en viss förmögenhet fordrades, för att upptagas
bland böndernas antal!), samt äfven, sedan man sedermera börjat
urskilja hela och balfva, fullsädes och halfeädes skattebönder, någon
bonde aldrig blef uppskattad högre än såsom helgärdsbonde ?), är det
påtagligt, att kronans inkomst skulle minskas genom sammanförandet
af två eller flere helgärdshemman i en bondes hand. 1 Strengnäs
stadga af 1437 2) förbjödos derföre skattebönder att köpa mera gods,
än de voro fullsädes uppå, och detta stadgande öfvergick till 30 ka-
pitlet Konungabalken i Christoffers Landslag, der det heter: ”Engin
bonde hafwi wald att köpa mera skattajord under sigh än han är
sjelfwer fulsädhe och besittiande uppa. Huwilken thet gjör swa att
kronones ingjäld theraf minskas böte Konunge åter skadhan och a
40 marker Konungens ensak.” I plakatet om skattegodsens vidmagt-
hållande år 1459 utsträcktes detta förbud för bönderna jemväl till att
på annat sätt än genom köp draga under sig flere gårdar, än 12 ovel-
dige män i häradet af frälsemän och bönder ansågo dem fullsädes +)
uppå, och i sammanhang härmed stadgades 3), att, när skattebonde
dog, skulle skattegodset, som han satt uppå, ej skiftas eller ödeläg-
gas, utan efter värdering af 12 skäliga män lösas af den närmaste
bördeman, som sjelf ej egde något hemman. Funnes ej bland börde-
männen någon, som förut icke var hemmansegare, skulle godset säl-
jas till någon främmande. Denna förordning skulle hafva retroaktiv
verkan, och alades i följd deraf dem, som antingen genom köp blif-
vit egare af flere gods eller ock vid arf sönderskiftat hemman, att
inom ett år, efter det ifrågavarande förordning blifvit för dem kun-
gjord, åter sälja sådana gods under skatte. Det första förbudet emot
bemmansklyfning, som salunda förekommer i Svenska lagstiftningen,
var tydligen föranledt af finansiella skäl till förekommande af minsk-
ning i kronans inkomster; och i samma afsigt upprepades i de två
!) Bergfalk, Om Svenska jordens beskattning, sid. 63.
2) Bergfalk, 1. ce. sid. 64.
3 Hadorpk, vid Bjärköa Rätten sid. 44 & 3: ”Ingen Skattebonde köpe
mera Godzr, en han kan vara fullboa pa, och sielfwer kan fara.”
3) Plekatet 1459. $& 1. Haderpå, vid Bjärköa Rätten sid. 54.
5) Kongl. plakatet 1459. $ 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
