- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1865 /
73

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om Jordstyckning. 73

från bolstaden, der den med rätta ligga borde inunder andra skatte-
gårdar, der som han intet lyder, och kronan och hennes rättighet
dermed mycket förkortad och förminskad, och ganska förrädeligen
och tjufveligen med Sveriges krona i så mätto handladt; och lyckas
så dermed att de hemman, som i förtiden voro väl besutna, blefvo
uti så många delar skiftade, att man rätteligen ej veta kunde, hvar
man skall finna dem igen. Samma förbud emot hemmanens sönder-
rifvande vid arfsskiften upprepas af Carl IX i patentet af den 20
Mars 1593, i hvilket äfven klagas öfver de förra förbudens kraftlös-
het. Under upprepande af stadgandet om de större delegarnes rätt
att utlösa de mindre förklaras i Kongl. Resolutionen af den 17 Febr.
1652, att, der hemmanet var så godt, att flere kunde derpå berga
sig, och kronans inkomster i framtiden derigenom förbättras, Kongl.
Maj:t kunde väl lida, att i sådana fall hvar njöte sin del; dock skulle,
ionan tillstånd härtill gafs, förhållandet af nämnden undersökas och
pröfvas.

Väl hade förbudet för frälseman att inköpa skattegods förnyats
af Johan III i mandatet af den 6 Sept. 1572, i hvilket stadgats så-
som straff för brott häremot förlust af sköld och hjelm samt 100
slagna dalers bot, och samma bötesbelopp stadgades äfven i nyss-
nämnda mandat för den skattebonde, som genom inköp af flere går-
dar sökte förminska kronans inkomster; men sedan under 16:e seklet
jordens ständiga skattläggning blifvit införd, och härigenom kronans
inkomster blifvit försäkrade emot förminskning så väl i följd af flere
hemmans sammanhopande i en skattebondes hand som ock genom
klofna hemmansdelars sammanläggande med hemman, hvilkas innehaf-
vare) redan voro fullsädesbönder, upphörde försöken att genom i lag
stadgade förbud förekomma hemmanens sammanläggning. Det stän-
diga mantalets åsättande å jorden föranledde deremot lagstiftningen
att jemte upprepandet af förbuden emot hemmanens klyfning i smärre
delar, såsom medförande fara för grundskattens ordentliga utgående,
jemväl söka förekomma, att delar af de sålunda till sitt omfång en
gång för alla bestämda mantalen skulle afsöndras utan deltagande i
hemmanens utskylder, då derigenom dessas förmåga att utgöra de å
dem hvilande skatter förminskades. Under det att således i Resolu-
tionen på allmogens besvär den 22 Nov. 1680 $ XXX !) det äldre stad-
gandet om en delegares lösningsrätt till hela hbemmansdelen, då denna
ej vidare tålde klyfning, upprepats, samt i Plakatet, ”huru alla skatte-
hemman skola bebos och brukas, så att de genom egornas skiftning

!) Stjoraman, Riksdagar vch mötens beslut. II. sid. 125,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:42:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1865/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free