Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 . L. Annerstedt.
i allt för många delar icke måga fördärfvas”, af den 10 Juni 1684!)
stadgats, att ingen, som icke egde åtminstone en fjerdedel utaf ett
skattehemman, skulle understa sig att bebo och bruka detsamma,
utan efter mätis manna ordom af den största delegaren låta utlösa
sig, genom hvilket stadgande för första gången eu viss del af hem-
manet bestämdes såsom minimum för hemmansklyfningen; finna vi i
Plakaten den 2 Maj 1673 och den 21 Juni 1677 2) upprepade förbud
emot skattskyldig jords minskande genom afsöndringar. 1 det först-
nämnda af dessa plakat stadgades, ”thet ingen här efter må understå
sig till att antingen igenom kiöp, byte, pant, lego eller hvariehanda
förlikning och contract afhända och abalienera ifrån Skattehemman
någon Åker, Ång, lHolmar, Skog eller Marck, jämväl Fiskevatn eller
hvad namn thet eljest hafva kan, vid straff tillgiörandes, som Lagen
30 Cap. Kong.B. förmähler.” Stadgandet skulle ega retroaktiv verkan,
och all afsöndrad jord utan hinder af derå meddelad fasta, så vida ej
derpå var kommen urminnes häfd, utan lösen återgå till det hemman,
hvartill den rätteligen hörde. I det senare plakatet upprepas hvad i
nyss nämnda plakat blifvit stadgadt, och utsträckes förbudet emot af-
söndring jemväl till städernas jord samt kronohemman i allmänhet och
särskildt till de hemman, som besuttos af militien eller brukades för
något embete. Då stadgandet i dessa plakat, att atsöndringarna skulle
återgå till hemmanen utan lösen, blefvo af några så tolkade, att, äfven
i det fall att samma jordegare, som försålt afsöndringen, återfordrade
densamma, denne ej skulle vara skyldig att återbetala den erhållna
köpeskillingen, förklarades i Resolutionen på Adelns besvär vid 1682
års Riksdag?) denna tolkning för origtig, och hänvisades de, som der-
igenom blifvit prejudicerade, att söka derom Rätten. Från de sålunda
utfärdade förbuden emot skattskyldig jords förminsknoing tillätos dock
isynnerhet till förmån för stadsmanna-näringarna och bergsbruket vissa
undantag. Genom K. R. den 12 Mars 16824) förklarades, att 1677
års plakat ej skulle tillämpas i fråga om sådana egor, hvilkas afsön-
drande ej kunde anses medföra allt för stor afsaknad för bolbyen vid
utgörandet af dess skatter, men hvilka för brukens bestånd voro nöd-
vändiga, utan skulle bruken ega rättighet att fortfarande behålla dessa;
och genom K. Br. den 1 derpå följande Juli medgafs invånarne i stä-
derna rättighet att behålla den öde och skogvuxna mark, de af kring-
1) Schmedeman, Kongl. Stadgar, Förordningar, Bref och Resolutioner,
från år 1528 intill 1701. sid. 865.
2) Schmedeman, 1. ce sidd. 653 o. 690.
3) 1. ce. & 41.
1) Schmedeman, 1. c. sid. 751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>