Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 C. J. H. Engstrand.
såvida nämligen sionligheten, enligt den gjorda förutsättningen, skall
vara principen och grunden för all kuuskap.
Härvid äro trenne förklaringssätt af causalitetsbegreppet möjliga.
Man kan för det första hysa den åsigten, att sinnet är den enda kun-
skapskällan, då causaliteten, likasom hvarje annat moment i kunskapen,
måste vara en omedelbar följd af utifrån gifna intryck. 1 sådant fall
synes det, som om causaliteten hade sin rot i menniskans sinne. E-
mellertid kan man ej på allvar uppställa den läran, att sinnet är prin-
cipen för de abstracta begreppen och formerna i kunskapen. Derföre
antager man på god tro förståndet såsom med sinnet medverkande vid
kunskapens uppkomst. Med anledning sålunda af de yttre intrycken,
så lyder förklaringen, tvingas förståndet att på ett visst sätt combinera
de uppkomna sensationerna, och en af dessa combinationer är sam-
manbindningen af dem efter begreppet orsak och verkan. Dock är det
naturligt, att intresset och uppmärksamheten enligt denna theori bhuf-
vudsakligen äro riktade på innehållet i kunskapen eller sensationerna,
under det att man blott i förbigående gör det tillägget, att de former,
som behöfvas för sensationernas sammanbindning, erhållas genom för-
ståndets verksamhet. Men detta innebär ej på denna ståndpunkt, att
formerna äro förståndets ursprungliga egendom. Åfven de, likasom
innehållet eller sensationerna, komma utifrån genom intryck.
Det andra sättet för causalitetsbegreppets förklaring vore att här-
leda det ur den sinnliga inbillningskraften. Skall verkligen allt i kun-
skapen erhållas genom intryck utifrån, så bör man ej ensidigt fästa sig
vid innehållet i kunskapen, utan äfven vid dess former, till hvilka
causalitetsbegreppet måste räknas. Men i sådant fall kan causaliteten
ej hafva sin grund i förståndet, alldenstund detta begrepp då skulle
vara gifvet före intrycket, hvaraf ock vore en följd att, tvärtemot för-
utsättningen, det ena elementet i kunskapen ej kunde härledas ur yttre
intryck. Nu kan causaliteten ej heller härledas ur sinnet, då ju dess
functioner utgöras blott och bart at sensationer, hvilka skola utgöra
kunskapens innehåll. Men kan causaliteten härledas hvarken ur det
sinnliga förståndet eller ur sinnet, så återstår ej annat än att förklara
detta begrepp för en ren illusion och sålunda såsom dess källa angifva
den sinnliga inbillningskraften. Det finnes sålunda enligt denna theori
blott innehåll i kunskapen, men inga allmängiltiga och nödvändiga for-
mer. Nu äro sådana former nödvändiga för kunskaps möjlighet. Det
gifves sålunda, detta blir här resultatet, ingen kunskap. Vi hafva med
andra ord ren Scepticism.
Ett tredje sätt för causalitetsbegreppets förklaring, om man vill
härleda det ur menniskans sinnlighet, vore att angifva det sinnliga för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
