Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undersökn. öfv. språket i skriften: Um Styrilsi Kununga ok Höfdinga. 109
tu skalt ey tit hiärta huariom opinbara. Tu skal ey firi huariom tin
hugh lysa, Ok ey huarn firi — win halda. 74 (180): odyghd, ther
kanunga är oquämelik ok huariom höfdinga. 77 (191): — Swå är thz
ok huariom ädhla — herra dyghr blyghd —. 83 (204—205): Sidh-
wänia är huariom suåsom naturlik skipelse. — rädkas huarn såröka.
Någon gång sluter sig en relatifsatts till: 24 (60) Glädz khuarn tima
tu äst otäkker ondom mannom. ’76 (186): huart rike thr hauer godh
skipilse, Thet hauer —
Der den i forn-Svenskan för båda dessa ord gemensamma nomi-
natifformen kwar förekommer med betydelsen hvar och en utan re-
latifsatts a), torde han sålunda vara att föra till det sist anförda af
dessa båda pronomen, alldenstund det förstnämnda, som ofvan blifvit
anmärkt, (då det icke är interrogatif) alltid har relatif betydelse!
Der han åter följes af en relatifsatts och står utan substantif b), sy-
nes han kunna hänföras till hvilket dera som helst. a) 11 (27—28):
ther wil huar rådha, ok thuinga land ok almogha, äpte thy huar mäst
förmå. 41 (106, 107): huar sighr af ty han se (hvar och en talar
om det han ser). — Ty at huar tå han förstår at —, Tå ödhe kan —
b) 8 (18—19): hwar äy wil swå, thet gör han — huar som ey wil
wara —, Åan skal hafa. 15 (34—35): Huar sum gudhi är lydhogher
hånom lydher —. Huar som är gudhi olydkr kånom warder alt oly-
dhet 2,
Pronom. hwilikin förekommer en enda gång med (indirekt) frå-
gande bemärkelse a); vanligen brukas det som obestämdt relatif, med
bet. hvar och en som, hvilken än som, oftast utan relatifparti-
kel b). Detta pron. finnes nästan alltid användt som adjektif, i för-
ening med ett substantif, eller med afseende på ett bestämdt sådant;
endast en gång (se sista ex.) framträder det som rent substantif. a)
76 (187): Nu spyr Åristoteles — , huilkit af thessom triggiahanda folke
land älla rike mågha sizt mista. b) 10 (25): Hulken kunungr vngan
sun hauer äptr sik, han huxa — 16 (39—40): huilken kunungr kän-
nis — sik wara gudz vndidåna —, Han är —: Än (men) khuilkin
älla walzman, gudz ret försmå —, hans wald ok ära skal —.
28 (7T1—72): huilkin kunungur sum wardr girughr —, Han är —.
!) Det Isl. neutr. åAvat förekommer deremot som rent indefinit, t. ex. Hå-
vamål 5: delt er heima Avat (hemma är hvad som helst — el. allt — lätt).
Jmfr Jonss.
2) Man finner stundom formerna Ååwar och Äwa använda i sammanhang
med hvarandra och i samma ställning. 69 (170): Hwar som döme orätta
doma — , Han fördömi sik sielvan. Ok hua som sig —, Han –. Se
s. 91, not. 2. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
