Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 C. J. G. Landtmanson.
47 (119): kuilkin hkerra ey hauer kärlek —, Hans — 65 (161): Ok
$ kuilko lande ey äru thön skipilse, Thär warder folkit fatökt. 72 (176): —
ther ey må mylit gaghn älla ekadhi aff warda, hwilka ledh thet kan
hälst warda. 77 (190): haua kärlek ok hult kierta af kumunge, älla
3) Då i relatifsattser efter pron. then relatifpartikeln utlemnas finner
man detta pronomen än a) behandladt som determinatif, d. v. s. som
en del af hufvudsattsen, än b) som relatif. a): af thöm Bokum wise
mästara hafva giort. 49 (123, 125): höghia ella ära thöm orät ok illa
göra — Wee är ty lande, barn hauer til kunung. 68 (168): näåpea
illom — mannom , thöm spakra manna fridå — wilia spilla. b) 40 (150):
sik wäria för mannom ok aldrahanda diurom the hanom mågko ska-
dha. 43 (112): thera manna likama, ok helst ungkara (pl. g.) the my-
kit slås i ofdrykkio!, 57 (144): Nu sighr mästar Egidius i sinne
bok, the han kauer giort —: At thön äro tijo godhum kununge til köra,
then rike wil wäl — styra. 58 (145): giuer thet — häggoma mannom,
the hånom giua —
Standom utlemnas jemte relatifvet äfven en dermed förbunden
preposition. 72 (177): troen ok lönsgodhr, i allo ty (ther um) han
wardr spurdr til rådha. — haui opinbarat lönlik ting, thör (ther wm)
the äru spurde til rådha (de hemliga ting, hvarom —) 2. A följande
ställe skulle relatifvet, om det vore utsatt, bero af den med partic.
förenade prep, åt: 72 (175) Vm thet mål (ther) han wardr åtspurder,
är —3,
4) Räkneordet en användes äfven som adjektif, med bet, ensam:
4 (7) Nu hawa all wärulelik diwr af sin naturlik skipelse, thet the
mågho aik medh hylia — , vtan mannen än.
Annar brukas som ordningstal och indefinit. I senare bemärkel-
sen förekommer det äfven dubbelt liksom Lat. alter (den ene — den
andre): 22 (53): suåsum annat tikkis wara flikert, suå tikkis annat
wara sluili För att beteckna vexelverkan förbindes det med Atwar.
37 (97): giär huar androm hedher ok gaghn. 41 (105): at kuar må-
ghe androm hkielpa. 63 (157): at kwar thera inbyrdis annan förderwa.
!) Här är egentligen två determinatif, af hvilka det ena begagnas som
relatif.
2) Jmfr Lund, ss. 259— 260.
3) Se ofvan, s. 102, rr. 23 o. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
