Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vagantbikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Somliga poeter, si,
värdshusrummen sky de;
och i dunkla skrubbar in,
för att knoga, fly de,
Där vid vaka, bok och bön
flitigt lif de föra,
men till sist de ej ändå
något storverk göra.
Ja, sitt kött de späka jämt,
dessa skaldegossar,
undfly mänskors strid och id.
allt, som lifsvarmt blossar.
För att lämna lif åt verk,
som ej tid kan döda,
dö de själfva under sin
stora skaparmöda.
Nu min egen vrånghet jag
har förrådt för alla,
jag, som dina drängar, präst,
syndapalten kalla.
Men af dem en enda ej
själf sig själf anklagar,
fast han trifs med lif och lek,
trotsar kyrkans lagar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
