Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 139 —
mest framstående landsmän. Jag hörde en gang
frågas, hvarför man så obetingadt talar godt om
de ° döda, men om de lefvande alltid med en viss
försiktighet. Svaret ljöd: »Emedan vi lcke ^
något att frukta af de förra och de senare alltid
någon gång kunna komma i vägen for oss.» Sa
oädel är bevekelsegrunden till omsorgen om andras
minne, den är för det mesta endast ett sjalfviskt
skämt, medan det åter borde vara ett heligt allvar
att alltid bevara sitt förhållande till de ofverlef-
vande lifskraftigt och verksamt.»
ANDRA KAPITLET.
Sporrade af denna tilldragelse och de samtal,
den gett anledning till, begåfvo de sig dagen därpa
till kyrkogården, till livars utsmyckande och upp-
lifvande arkitekten gjorde månget lyckligt förslag.
Äfven till kyrkan sträckte sig hans omsorg, — en
byggnad som allt från början ådragit sig hans upp-
märksamhet.
Den stod där sedan flere århundraden tillbaka,
byggd i gammal god tysk stil med väl atvägda
proportioner och lagom utsirad. Det syntes, att
byggmästaren till ett närbeläget kloster med insikt
och kärlek ägnat sig också åt denna mindre bygg-
nad, och den gjorde alltjämt ett högtidligt och be-
hagligt intryck på åskådaren, fastän den nyare in-
redningen till protestantisk gudstjänst beröfvat den
något af dess lugn och majestät.
Arkitekten hade ingen svårighet att af Char-
lotte utverka en begränsad summa, för hvilken han
ämnade restaurera så väl det yttre som det inre i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
