Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söndagen - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
med lite gulnat grönt invid. Han kom att tänka på
vad han läst i biografien: »Ättlingar av släkten
Crusimontan leva ännu i Gåtatorp men de ha inte velat
bära det alltför tunga och förpliktande arv som detta
namn innebär.» Ja här var ett bevis på att släkten gjort
sig urarva. Och ändå var Regina av samma ras som
den gamle själaherden, andligen och kroppsligen. »En
dag kommer hon att återta sitt rätta namn», tänkte
han.
Nu stod väktarns gamla gumma bakom honom, ivrig
att förklara att här alltid brukade vara så snyggt, det
var bara just nu i potatisplockningen hon inte hunnit
att byta blommor.
— Det borde ju vi i prästgården ha gjort då, som
inte har någon potatis att plocka, sade han. Men kan
mor Anna läsa upp för mig Daniel 12, vers 13 som
står på hällen?
Ja det kunde hon, det gick som ett rinnande vatten
på ett husförhör: »Gå du åstad mot ändens tid, sedan
du har vilat skall du uppstå till din tid vid dagarnes
ände.»
Malte fick en vision av ett stort vilohem, en
himmelsk sovsal, där alla Guds hjältar sovo ut efter sina
mödor. Hur underbart att få sova i fullkomlig ro,
medan jordtiden under ångest och oro rullade hän mot
den yttersta dagen och lämnade av allt sitt myckna
avfall i de dömdas väntrum. Han kunde se Daniel vakna
ett tag, då Crusimontan kröp ner i sin beredda säng,
blek och trött av livets och dödens möda. Är det da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
