Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
uppför järntrappan, af tecknade sig i siUiuett mot
lyktskenet och försvann.
Vesterberg andades tungt som om han hade
svårt att få luft i lungorna. Han stödde sig mot
storbommen och såg med nästan hopknipna ögon
mot staden, såg de upplysta fönstren längs
kajerna, lyktornas långa, oändliga ljusfläcksrader,
som speglade och dirrade i efcfc skälfvande vatten,
såg människorna drifva förbi och hörde lösryckta
ord, trampet af skor mot Slussens järngångbro
och det dofva mullrandet af åkdonen, som körde
öfver, hörde spårvagnarna smälla utför Slussbao
ken och såg himmelsblåa gnistor sprängas ut i
luften från den svarta tråden ofvanför, så vände
han sig om och tänkte på hemmet och hafvet,
men mötte bara ett djupt mörker med några
små röda, gula och gröna ljusfläckar rätt ut i
farleden. Och då tyckte han mörkret blef djupare
och djupare och att ljuspunkterna därute samlade
sig till streck, till rader, bokstäfver, ord, och så
stafvade han högt för sig själf efter eldskriften
ute i mörkret - femton öre kilot - femton öre
kilot. Kung Vesterberg, skrattade han bittert.
Han mindes all oro, och han gick igenom hela
bärgningen och alla bekymren att hålla skatten
dold. Grämelsen blef honom öfvermäktig och
strupen snörptes ihop på ett besynnerligt och
ovant vis. Han förstod inte hur han kunnat tro
på sin falska lycka och att han inte kunnat se
att det var blytackor.
Tvifvel rörande riktigheten af pantlånarns
utsago vaknade för en minut och under den under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
