Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergmans ökenfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGMANS ÖKENFÄRD
strömfåra, omgiven av talrika små strandsjöar och
områden med sank och träskartad mark.
Bergman följde sedan denna arm till en punkt
omkring 6; km. söder om Kum-daria eller så långt som
fynden av gamla gravfält lönade en grundlig
undersökning. Därifrån säges denna flodarm fortsätta vidare
mot sydöst och vid sin slutpunkt, eller omkring 120
km. från Kum-daria, sinar den i öknen. Den tyckes
sålunda nå fram till den arm från nedre Tarim som
heter Schirge-tjapghan och som i början av 1700-talet
gick till sjön Utju-köl.
Denna flodarm, en bifurkation från Kum-daria,
eller, om man så vill, en första deltaarm från denna
flod, var en alldeles ny och oväntad upptäckt. Vid den
punkt, där Bergman vände, hade den lilla flodarmen
en bredd av blott fem till tio meter och ännu tydlig
ström. Skarpt tecknade erosionsmärken förrådde att
senaste högvatten stått 80 cm. högre än vattenståndet
i förra hälften av juni. I allmänhet är armen
oregelbunden, nyckfullt slingrande och bildar på sina
ställen en labyrint, som påminner om Kum-darias
delta.
Vid stränderna av den nyupptäckta vattenvägen
fann Bergman mer eller mindre täta vassbestånd och
tamarisker och på ömse sidor sanddyner av växlande
höjd. Väster om den nya flodarmen sträcker sig
sammanhängande sand ända fram till den östligaste av
Tarimsystemets sydgående, nu uttorkade armar, där
jag år 1896 funnit en kedja av vassbevuxna sjöar,
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>