Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergmans ökenfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
Avullu-köl, Kara-köl, Tajek-köl och Arka-köl. Vid
östra stranden av dessa sjöar och de korta vattendrag
som förenade dem hade på den tiden betydande dyner
stupat brant ned i vattnet.
Om man nu, från Bergmans route, kastade blicken
väster ut, såg man vid horisonten en tandad linje av
höga tamariskkoner, desamma som jag passerat 38 år
tidigare. På min karta har jag antecknat
poppelgrupper och tamarisker. Från Bergmans route utmed den
nya armen uppgår avståndet till Avullu-kölkedjans
sjöar också blott till 8 eller 10 km.
Vid den nya armen hade ett fåtal herdar slagit sig
ned med sina fårhjordar. En av dem hade kommit
från Tjarkhlik, andra från Jangi-su och Kara-daj eller
trakten mellan Jangi-su och Arghan.
Att döma av de fornlämningar Bergman fann vid
stränderna av den lilla floden har denna existerat
redan på Lou-lans tid och för tvåtusen år sedan haft
samma bädd som nu. Skärvor av lerkrukor och fat
förråda att människor bott i trakten. Möjligen ha de
slagit sig ned blott för en kortare tid, ty endast
obetydliga spår av hyddor funnos.
Ungefär 5o km. söder om Kum-daria och 20 km.
från fästningsruinen Merdek, alltså väster om den lilla
flodarmen, fann Bergman ett vakttorn från Lou-lans
tid, som möjligen tjänat som en vaktpost på en väg
till Merdek.
Det förnämsta gravfältet, ”OÖrdeks nekropol”, är
beläget på en flackt välvd kulle öster om floden. Det
är synligt vida omkring tack vare en hel liten skog av
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
