Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergmans ökenfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGMANS ÖKENFÄRD
hela företaget och under fältarbetet var Georg
Söderbom en ovärderlig hjälp för ledaren och även av de
övriga deltagarna i ökenfärden gjorde var man sin plikt.
Jag har redan förut berättat om de faror som
svävade likt damoklessvärd över våra samlingar från
gravfälten i Kum-darias delta och från stränderna av
Bergmans flod.1 Det hängde på ett hår att de blivit
beslagtagna enligt den föregivna lagparagraf, som
förbjöd utförseln av fornfynd från Sinkiang. Och jag
har skildrat den i sanning dramatiska utställningen
i generalguvernörens, Sheng Tupans, egen yamen i
närvaro av höga kinesiska ämbetsmän och sovjetryska
generalkonsuln G. A. Apresoff och hela hans stab.
Då skulle samlingarnas öde avgöras. Med falkögon
mönstrade Sheng Tupan varje föremål. Och sedan han
granskat alla dessa till synes värdelösa fynd, yttrade
han dessa odödliga ord, som äro värda att ännu en
gång återgivas i tryck:
”Mina herrar, dessa saker äro värdelösa för oss och
äga icke det minsta intresse för min provins. Ni kan
packa ner alltihop i era lårar och ni skall få ett särskilt
pass av mig som berättigar er att föra era fynd och
det övriga bagaget ut över gränsen.”
Generalkonsul Apresoff förtjänar också ännu ett
uppriktigt tack för att han vid detta kritiska tillfälle
satte in sin auktoritet och makt till vår favör.
Efter många om och men, resta av medlemmar i
”Society for Preservation of Antiquities” i Nanking
och efter två års underhandlingar och kraftigt bistånd
1 Sidenvägen, kapitlet: ”Våra sista dagar i Urumtji.”
211
M mmmmmMmMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
