Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Pei-shans labyrint av berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
åtföljd av lastbilen, bli de bestörta och sväva tydligen
i ovisshet om vad de böra göra. En av dem rusade upp
och försvann bland de närmaste kullarna i öster,
medan två andra sprungo åt norr efter att ha kastat av
sig pälsarna för att kunna löpa lättare. De tre övriga,
som voro mindre beslutsamma, stannade kvar och
hukade sig ned.
Vi gjorde tvärt halt och ropade an männen: ”kom
fram, vi vill tala med er!” Med dröjande steg gingo
först de tre närmaste fram till personbilen och inom
kort återvände de tre övriga. Ett par av de förra buro
soldatuniformer under sina turkiska pälskappor och
voro tydligen maroderande soldater från Jollbars
Khans trupper i Hami.
Då jag tilltalade dem på turki, skockade de sig
utanför bilfönstret.
”Vad är ni för folk?” frågade jag.
”Vi äro jägare från Hami.”
”Vad jagar ni i denna ödemark, där det inte finns
spår av vilt?”
”Jo, här finns vilda kameler. Vi ha inte funnit några
ännu men skola söka dem i norr och i väster. Vi skjuta
dem för köttets skull. Vi jaga också räv för skinnets
skull.”
En av männen avlägsnade sig och återvände med ett
par rävskinn, som han visade.
”Hur många äro ni och hur stor är er karavan?”
”Elva man med elva kameler och tretton åsnor.”
”Var äro era kamrater?”
256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
