Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Pei-shans labyrint av berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL PEI-SHANS LABYRINT AV BERG
men snart korsa vi en gammal stig ledande åt norr.
Marken är medelmåttigt mjuk och genomskuren av
talrika erosionsfåror. Tamarisker och tuvor
förekomma fläcktals. Spår av vilda djur synas icke, men
väl spillning av kameler, hästar och oxar, sannolikt
härrörande från flyktingars eller smugglares
karavaner, som gått denna bakväg mellan Hami och
Tunhwang. Vi följa foten av de berg vi korsat föregående
dag och ha dem nu på ett par kilometers avstånd i
söder. Från dem utgå tallösa små erosionsfåror mot
norr, tålamodsprövande och tvingande oss att åka
sakta. I bergen söder om vår kosa känner vägvisaren
en källa, Hung-liu-ch’üan, ”Tamariskkällan”.
Vi hade ännu knappt tillryggalagt två mil av dagens
färd då vi strax till höger om vår kosa sågo nio
kameler fredligt betande bland låga kullar. En
köpmanskaravan till Sinkiang eller flyktingar därifrån, tänkte
vi och fortsatte. I nästa ögonblick syntes på ett
hundratals meter framför oss en man med bössa. Häpen över
bilsurret i en trakt dit hederligt folk aldrig förirrar sig,
tvärstannade han, svängde runt på klacken och
försvann vid sidan av vägen så hastigt han förmådde
springa.
I sydväst reser sig ett vakttorn på en kulle. Innan
vi nått det varsebli vi omedelbart till höger om vägen
och till hälften dolda av ett kullkrön sex män i slitna
östturkiska kläder. Två av dem hålla sina
mynningsladdare i beredskap. Vi äro alldeles inpå dem innan de
märka oss, ty bilarna ha varit dolda i den lilla ravin
vi följt. Men då de få syn på personbilen, hack i häl
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
