Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ghaschun-gobis sanddyner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
oframkomlig och vi vända tillbaka till slätten och äro
sent på kvällen åter vid Lo-v’o-ching.
Sålunda hade även denna andra framstöt blivit
resultatlös Genom de trånga dalarna mellan branta
klippväggar kunde inte ens den lilla bilen komma
fram, än mindre lastbilen. Vi rannsakade kartorna
över våra redan tillryggalagda router och avstånden
från Lo-t’o-ching till Altmisch-bulak och Anhsi. Ty
för västra delen av Pei-shans bergstrakt äro kartorna
vita och tomma — med undantag av min route från
1901. Därför beslöts att Yew med lastbilen följande
dag skulle återvända till Anhsi, dit avståndet uppgick
till 19,5 mil, en betydande sträcka i ett väglöst land
med svår terräng. Yew skulle ha Effe, Serat och boyen
Liu Chia med sig, samt vägvisaren Li, som nu fick
avsked. 600 gallons bensin skulle hämtas och av Georg
på den andra lastbilen föras till oss. Vårt
proviantförråd skulle förstärkas med får, ägg, bröd, socker och
mycket annat.
Ja, för en resa i okänt land och utan alla
replipunkter behöver man proviant, vatten, bensin och
motorolja. Men det behöves ännu en sak, förutan vilken allt
det andra är värdelöst — tålamod, änglars tålamod!
Då Yew och hans följeslagare på morgonen den 17
november lämnat oss för att styra rakt öster ut till byn
och källan Hung-liu-yuan på stora vägen mellan Hami
och Anhsi för att därifrån böja av mot sydost till
sistnämnda stad, och sedan bilsurret förtonat i fjärran,
voro vi, som stannade kvar vid Lo-tr’o-ching för att där
invänta deras återkomst, i sanning i behov av tålamod.
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
