Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ghaschun-gobis sanddyner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
hade envist ursäktat oss med att bilarna voro så tungt
lastade att de inte orkade mer. Nu hade vi varit borta
i tjugu dagar och ingen visste vad vi hade för oss.
Kvarhöllos Yew, Effe och Serat, skulle väl återstoden
av expeditionen se sig tvungen att också återvända.
Den västra horisonten var färgad i intensivt
glödande rött, och fullmånen steg silvervit upp ur
töcknet i öster. Inför denna grandiosa prakt och denna
fantastiska rikedom på flammande varma färger åt
det ena hållet och den kalla stilla silverglansen åt det
andra, försonar man sig med ödemarkens armod. Men
snart blekna de flammande tonerna i väster som när
en nattlig stäppbrand slocknar och månen övertar
ensam herraväldet över de söndervittrade kullarna.
Vi sitta och prata i tältet. Lampan skall just tändas
då Chen ropar: ”bilsurrl” och skyndar ut. Vi följa
honom upp på utsiktskullen. Där kommer han! Det
är blott en lastbil. Ett dåligt tecken! Georg skulle ju
ha varit med och hitfört Edsel. Nu kommer kanske
Yew med besked att vi alla måste återvända,
sannolikt på order från Nanking.
Resenärerna hoppa av. De äro Yew, Effe, Serat,
boyen San Wa-tse och mongolen Tjokdung. Vår
styrka vid Lo-t’o-chings brunn räknar alltså nu elva
man. Georg och Liu Chia äro de enda som fattas.
”Är allt lugnt i Anhsi?” frågar jag och Yew svarar:
”Allt är i bästa ordning.”
”Var är Georg och Edselbilen?”
”Georg vågade inte riskera bilen i mörkret. Vi foro
därför ifrån honom, men han kommer i morgon.”
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
