Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ghaschun-gobis sanddyner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GHASCHUN-GOBIS SANDDYNER
Strax efter klockan ett hörde jag från trakten av
brunnen, som doldes av de närmaste kullarna, tre
bösskott efter varandra. ”Det är rövarbandet!” tänkte
jag. ”De ha funnit att några av de våra farit öster ut
med lastbilen. Genom sina spejare ha de också
iakttagit att även några farit söder ut med den lilla bilen.
Och slutligen ha de lagt märke till att två av de
kvarvarande lämnat lägret. Dessa ha de överfallit vid
brunnen för att sedan utan vidare bli herrar över den sista
å tältet.”
Jag tog fram min pistol och gick upp på närmaste
kulle för att spana med kikaren. Intet syntes eller
hördes, varför jag fortsatte mitt arbete i tältet. Efter en
halvtimme återvände de båda gossarna med vatten.
Det var de själva som bommat på en vildåsna.
Sedan dröjde det icke länge inan Kung och Chen
och Djomtja återvände efter att ha tillryggalagt åtta
mil åt sydväst på bärande, framkomlig mark. De hade
gjort av med 41/2 gallons bensin och svarade för att
den av dem funna vägen var möjlig även för lastbilen.
Den 21 november var den femte och sista dag som
ställts till Yews förfogande. Men nästan hela dagen
förflöt utan att han hördes av. Vad göra vi om han
inte kommer? Dröjer han ännu ett par dagar, så har
något hänt honom. Kanske är han av myndigheterna
kvarhållen i Anhsi, ehuru Georg och hans två män och
”Edsel” borde vara gisslan nog för oss. Både
borgmästaren i Anhsi och hans kollega i Tun-hwang hade
yrkat på att ge oss soldateskort tre man högt, men vi
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
