Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom den vilda kamelens hemland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
och på dess södra sida märker man hur marken sakta
stiger mot Astin-taghs fot. Mellan oss och Su-lo-ho
finnas inga åsar eller kullar. Till dess bädd faller
terrängen långsamt.
Vi styra sydväst i flackt kuperat land. Ät samma
håll synas på avstånd sanddyner. En ensam tamarisk
och ett tynande litet vassbestånd passeras. Ett alldeles
färskt spår av två kameler fanns icke i går under
spaningen.
Landskapet är förvillande. Framåt vår kosa i väster
ser det jämnt ut, men man har inte hunnit långt förrän
man förlorar sig i grunda raviner och åter befinner
sig mellan låga kullar. Här och var har flygsand
samlat sig i skrevor. Icke ett strå växer här. Små sandfält
kunna kringgås. I norr synas höga dyner. Hjulen som
hittills skurit ned sig 3 till 4 cm., sjunka nu till 6 cm.
Vi äro framme vid 4 m. höga dyner som lämnas på
höger hand. Från krönet av kullar speja vi gång på
gång och finna sålunda en slingrande och smal passage
mellan sandbältena. Sedan vi lotsat oss genom den gula
fina sanden följer grovkornig mörk sand med små
vindvågor. Ej långt till höger synes bädden av en liten
saltsjö. I detta bäcken utmynnar en flodbädd med hård
botten som erbjuder oss bärande körbana. I
solnedgången lägra vi (n:r 131) efter 5,6 mil.
På natten hade vi — 16°. Lägerordningen
förenklades i någon mån. Det är förbjudet att tvätta sig —
vi måste spara på vattnet. I stället för att låta servera
frukosten i vårt tält skulle detta nedtagas och lastas
på Serats bil medan vi intogo vårt första mål i köks-
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
