Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vandrande sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
Tjarkhlik utan att med ett ord nämna att han hela
vägen på höger hand hade en av jordens högsta
bergskedjor.
Det ena seklet gick efter det andra och alltjämt
lyckades den gåtfulla sjön bevara sin av ökenvindar
kringsusade hemlighet. Då jesuiten Benedikt Goës år 1603
började sin äventyrliga färd genom Asien, passerade
han platser beläägna vid nedersta Tarim, men tyvärr
dog han av sjukdom i Suchow år 1607 och fientligt
sinnade muhammedaner brände alla hans
anteckningar. Det lilla jesuiterna i Peking sedan erforo om
hans itinerar meddelades dem av Goës armeniska
följeslagare och dessa meddelanden voro otillräckliga.
På 1760-talet skickade kejsar Chien-lung jesuiterna
Hallerstein, ’Arocha och d’Espinha till Östturkistan
för att astronomiskt fastslå läget av vissa punkter i
de då nyerövrade länderna i det inre Asien. Men icke
heller dessa lärda färdemän ha något att berätta om
Lop-nor. Inte ens det svagaste eko av dess böljegång
genomtränger ökendimmorna som sväva över dess
vattenyta.
Och dock voro Marinus från Tyrus och Ptolemæus
i Alexandria så väl underrättade om tillvaron både av
sjön och av den flod som håller den vid liv, att de i
två varandra liknande versioner inlade den på sina
kartor!
Det var utan minsta tvivel den grandiosa
sidenhandeln de hade att tacka för sin kunskap. På den längsta
och äldsta av alla världens handelsvägar förde
karavanerna det ädla sidenet från Serernas, kinesernas,
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
