Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det sista pulsslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET SISTA PULSSLAGET
Den 20 februari 1928 befann sig min månghövdade
expedition i det gamla Turfan och bodde i Hodja
Abduls hus. Här utfrågade jag som vanligt en väl
bevandrad köpman, Tokta Ahun, om handeln och dess vägar
och om andra förhållanden i trakten.
Bland annat berättade Tokta Ahun att han årligen
begav sig till Tikenlik för att köpa får, som han sålde
i Turfans basarer. Då jag frågade vilken väg han
brukade taga och var han tillbringade nätterna, gav han
namnen på sina lägerplatser och berättade att han
vid Ying-p’an begagnade den färja, ”som för resande
och deras varor över floden emedan vattnet är för
djupt för att kunna övervadas.”
Jag frågade Tokta Ahun vad som hänt, ty då jag
år 1900 senast besökte Ying-p’an låg den gamla
flodbädden torr. Han svarade att vattnet nu tog helt andra
vägar i det att Kontje-daria för sju år sedan eller 1921
hade lämnat sitt gamla lopp och kastat sig över i
Kuruk-darias torra bädd och sålunda strömmade rätt nära
Ying-p’ans ruiner, söder om vilka en färjestad då blivit
anlagd. Däremot visste han icke hur långt floden
fortsatte mot öster; endast kameljägarern Abdu Rehim
kunde lämna besked därom.
342
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
