Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om de hade i stället för något af dessa kära namn
funnit på listan antecknadt namnen Dotsky, Schultze
eller Grumitz. Och af hvilken orsak, på hvilken grund
kunde jag begära, att just min tacksägelse, att just
mitt arma hjärtas tacksägelse skulle vara mera
välbehagliga inför Gud än de andras?... Ja, var icke detta
en falsk, en skärande ton, hvilken månde hafva inför
Gud förvandlat hela min innerliga och hjärtevarma
bön till en disharmoni, till ett skärande missljud? Var
det kristligt, var det Gudi behagligt, att min själ och
mitt sinne frossade i dylika tankar? Var det icke
en vederstygglig egoism, då jag tackade Gud, emedan
icke jag, utan blott Schmidts moder, Müllers trolofvade
brud och femtio andra fällde tårar, bittra tårar, när de
lutade sina hufvud öfver denna lista och med skärande
hjärteve genomläste den.
Samma dag anlände ett bref från Arno. Man
kan föreställa sig den med oro blandade glädje, jag
erfor, då jag hade det i mina händer och med denna
nyförvärfade skatt ilade in i min sängkammare, där
jag visste mig få vara ostörd.
Hans kära, kära bref lydde så:
»I går ägde rum en förbittrad strid. För oss
slutade den tyvärr som nederlag. Men var vid en god
tröst, min egen tillbedda Marta! I nästa drabbning
hafva vi segern gifven. Detta var verkligen mitt första
eldprof. Jag befann mig midt i det tätaste
kulregnet — en egendomlig känsla, hvilken jag skall
muntligen skildra. För ögonblicket hinner jag endast att
i korthet säga, att jag fann det ännu mera
fruktansvärdt, än min vildaste fantasi förespeglat mig. De
stackars karlarna, som stupade på alla sidor rundt
omkring!... Man kunde icke hjälpa dem. Därtill fanns
icke tid. Man måste låta dem ligga ohulpna, trots
deras hjärtrörande veklagan. C’est la guerre! Så
går det till i krig! Jag hoppas på ett snart
återseende, min älskling. När vi en gång befinna oss i Turin
för att diktera fredsvillkoren, kom då till mig! Gör
allting redo till denna färd, så att du kan resa
ögonblickligen, när mitt bud kommer. Tant Maria är helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
