- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
70

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vara redligt och till fullo betald med den historiska
minnesrunans liksom bleckbiten värdelösa fraser?...

Länge töfvade det icke, förrän jag hade tömt
sista droppen ur de i vårt bibliotek befintliga
historiska källorna. Jag anmodade vår bokhandlare skicka
mig något historiskt verk till påseende. Han sände
mig genast Thomas Buckles »History of civilization».
»Verket är ännu icke fullbordadt», skref
bokhandlaren, »men bifogade två såsom inledning tjänande
band bilda i och för sig ett afslutadt helt samt hafva
ej mindre i England än i den öfriga världen väckt
stort uppseende. Författaren har, säger man, därmed
lagt grundstenen till en ny uppfattning af historien.»

Ja, det måste medgifvas... i sanning ny!
Sedan jag om och om igen läst dessa band, kände jag mig
till mods såsom en person, hvilken under hela sitt lif
vistats i en trång dal och för första gången vågar
sig upp på en af bergstopparne i omgifningen, från
hvilken plats han har en vidsträckt och härlig utsikt
öfver land och haf, öfver åkrar och ängar, skogar,
byar och städer. Ingalunda vågar jag påstå, att jag
med mina tjugo år och min ytliga flickuppfostran
förstod bokens hela innehåll eller... för att fasthålla
samma bild... att jag uppfattade det upphöjda i
de såsom monumentala ansedda byggnaderna eller
förmådde uppskatta storleken af den ocean af vetande,
som utbredde sig för mina tjusta och förvånade ögon.
Men jag kände mig bländad; jag var öfverväldigad.
Jag insåg, att där på andra sidan min trånga
hemortsdal fanns en stor, oändligt stor värld, om
hvilkens tillvaro och skönhet jag dittills icke haft
någon aning. Först då jag tjugo år senare ånyo
genomläste denna bok och sedan mina studier omfattat en
mängd andra, i samma anda affattade arbeten, först
då kunde jag drista säga, att jag förstod den. Endast
en enda sak framstod då för mig i full och klar
belysning, så att jag förstod den, nämligen denna, att
mänsklighetens historia ingalunda kan, såsom den
föråldrade uppfattningen var, anses vara blott en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free