- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
255

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

255

»Nå, min egen lilla Marta... hvarför stirrar du:
på mig på detta sätt?»

»Jo... jag... jag skulle vilja veta, om du ännu
håller mig kär.»

»Nej... det är slut för länge sedan», skämtade
han. »Egentligen har jag aldrig riktigt kunnat med
dig.»

»Det där tror jag inte...»

»Men nu först börjar jag se... se och förstå..
Du är ju alldeles likblek... Har du bekommit
någon ledsam underrättelse?»

Hans lugna fråga visade, att han icke ägde någon
aning om brefvets innehåll. Jag tvekade. Skulle jag
visa honom brefvet? Skulle jag dessförinnan som
hastigast genomläsa biljetten, hvilken jag ännu höll
obruten och oläst i min hand? Tankarne jagade
hvarandra ii mitt hufvud... Min Fredrik... mitt allt...
min vän... min make — hade jag nu verkligen
förlorat honom? — Han... otrogen! Omöjligt!
Kanske ett tillfälligt sinnesrus... Någonting annat kunde
det icke vara... ingenting vidare!...

»Så tala då!... Visa mig brefvet!... Du har
ju blifvit alldeles stum... Visa mig... låt mig läsa
den där skrifvelsen, som hos dig injagat en så stor
och så märkbar förfäran!»

Han sträckte ut handen efter brefvet.

Jag lämnade honom brefvet, men dolde biljetten.
Och knappt hade han genomögnat det, förrän han
rusade upp och på samma gång kramade brefvet till en
trasa i sin knutna hand.

»En ohygglig skändlighet! En skändlighet utan
like!» utropade han med ursinne. »Och hvar finnes
det s. k. beviset?»

»Här!... Här har du det! Detta lilla bref..

Jag höll det ännu oöppnadt i min hand.

»Fredrik! Säg blott ett ord och jag kastar det
på elden. Jag vill icke hafva något bevis på din
trolöshet...»

»O, du min hjärtevän!» Han trädde fram till mig
och omfamnade mig med stormande häftighet. »Mitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free