Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
408
»En hohenzoller!... Det skall Frankrike aldrig
medgifva...!»
Dessa få ord skuro mig i själen, ty man vet, hvad
det betyder, då man i diplomatiska och politiska ting
begagnar orden: »icke medgifva, icke tåla eller icke
fördragas». Då dessa ord yttras af ett lands styrelse,
ser man genast i andanom den jätteliga jungfrustaty,
som personifierar detta land, trotsigt kasta hufvudet
tillbaka och föra handen till svärdfästet.
Man förde emellertid snart andra ämnen på tal,
och ingen i vår krets kände ens en aning om, hvilka
följder den spanska tronföljarefråga skulle få för oss.
Men detta trotsiga: »det skall Frankrike aldrig tåla»
fäste sig i mitt minne såsom ett skärande
missljud.
Från denna dag trädde spanska tronföljarefrågan
allt mera i förgrunden. Dag efter dag växte dess
plats i tidningarne, blef den mer och mer föremål för
alla samtal. De flesta ansåg att frågan om en
hohen-zollersk prins som regent i landet på vår andra sida
vore liktydig med en preussisk krigsförklaring. Men
ännu hyste hvarken Fredrik eller jag eller någon af
våra umgängesvänner någon fruktan för krig. Hvad
oss själfva beträffar, sysselsatte vi oss mera med
iordningställandet och smyckandet af vårt hus, än med
politiken.
Men småningom började äfven vi lystra och
betrakta alla de politiska förhållandena med större
uppmärksamhet. Ty liksom en susning bland trädens
grenar plägar bebåda den annalkande stormen, så
gifvas verkligen vissa tecken, som föregå och bebåda
ett krig. »Vi måste hafva krig... vi skola hafva
krig»... dessa ord liksom ljödo i luften i Paris,
öfverallt, hvarthän vi än kommo. Då kände jag mig
gripen af en outsäglig ångest. Icke just för de mina,
ty vi österrikare stodo ju tillsvidare utanför leken.
Men jag och min Fredrik hade lärt och vant oss att
icke betrakta kriget från nationell, utan från allmänt
mänsklig synpunkt... och huru mycket af det sannt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
