Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - album ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
album
alkov
lat. aVbus vit (se album). Härtill
albi-nism vitsjuka
album (pl. album): av ty. Album, av lat.
al’hum det vita (pergamentet),
matrikel, egentl, neutrum av aVbus vit; jfr
albino
albumin äggvita: av fra. albumine, av
lat. albu’men äggvita
alüehy’d: sammandragning av lat.
al’co-hol dehydrogena’tus alkohol, berövat
väte
ålder gråal (Alnus incana): sv. dial.
ålder, isl. olr\ gemensamt germ. ord
(ty. Erie, eng. alder)\ en annan form är
al
aldrig: fsv. aldri, aldrigh, isl. aldrigi; av
ne aldri-gi icke i någon tid; aldri är dat.
av aldr liv, ålder (jfr ålder); den
nekande partikeln ne har tidigt fallit
bort, och -gi, som urspr, betytt ungefär
’någon gång’, har då fått nekande
innebörd (jfr ej)
ale: sv. dialektord (t. ex. från
Västergötland), betecknande ’dunge av alar’;
jfr al
alert’ livlig, vaken: av likbet. fra. alerte;
av ital. aWerta eg. ’på vakt’. Härtill
uttrycket vara på alerten (skämtsamt)
vara pigg el. påpasslig; efter eng.
ön the alert på sin vakt
alexandria (versmått; i t. ex. Tegnérs
»Svea»): av fra. alexandrin; trol. emedan
versmåttet använts i en medeltida dikt
om Alexander den store
alf (mytiskt väsen): litterärt lån från isl.
alfr, besläktat med älva och ty. Alp
mara
alfa- (i alf af artiklar, -strålar): efter
namnet på första bokstaven a i grek.
alfabetet
alfabe’t: av lat. alphabetum, bildat av de
två första bokstavsnamnen i det grek.
alfabetet, alfa (= a) och beta (= b); jfr
abc
alfres’ko (målning) på fuktig muryta:
av ital. al fres’co; till fres’co frisk, fuktig,
se fresk
alfågel: efter fågelns sång, som börjar
a-a-l
alg: av fra. algue, av lat. al’ga tång,
sjögräs
algebra [aijebra] (en viss del av
matematiken): av medeltidslat. al’gebrat av
arab. al-gabr (al-jabr, al-jebr)
återförening
a’lias med annat namn, även kallad: av
lat. adverbet aVias vid annat tillfälle, en
annan gång
alibi vistelse på annan ort: av lat.
adverbet aVibi annorstädes
alienation (den enskildes) känsla av
främlingskap (i tillvaron, i samhället):
ytterst av lat. aliena’re göra främmande,
till alie’nus främling (jfr Heidenstams
Hans Alienus). Härtill alienerad
alika kaja (sydsv.): da. allike; av lågty.
al{l)eke med samma bet.; möjl. identiskt
med Aleke, diminutivform till
kvinnonamnet Ale, i djurfabeln
förekommande som fågelnamn
al isar i’ n krapprotens röda färgämne:
ytterst av arab. al-asàra (krapprotens)
saft
al ka (en havsfågel): av isl. och no. alka,
en bildn. på samma rot som uppträder i
alfågel, se d. o.
al ka’is k (alkaisk vers, ett visst versmått):
efter den grek. skalden Alkai’os (600-1,
f. Kr.)
alkali [al’-, -ka’-] (vissa metalloxider):
ytterst av arab. al-qali ört, av vilken
soda erhålles; jfr kali. Härtill
alka’-lisk; alkaloid (växtämne med alkalisk
karaktär)
alkemi [al-tjemi’] (viss hemlig kemi;
guldmakeri): av medeltidslat. alchemi’a,
av arab. al-kimija, ett urspr. grek. ord
(se kemi), med den arabiska artikeln
al (liksom i algebra, alkali, alkohol m.
fi.)
alkohol [al’kåhål, -hå’l]: ytterst av arab.
alkohl pulver av antimon, därav
medeltidslat. alcohol fint pulver, det finaste
av ngt, spec. alcohol vini den finaste
beståndsdelen i vin; senare genom
ellips den nutida bet. (först hos
Para-celsus); spa. alcohol, fra. alcool
alkov [alkå’v] (avskild avdelning för
sängens plats): av fra. alcdve, av spanska
alcoba sovgemak, av arab. al-qubba valv,
tält
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
