Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - all ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I. all
allokution
1. all: fsv. ålder, isl. allr, gemens, germ.
ord. (ty. all, eng. all) av omstridd
uppkomst; jfr allra, alls
2. all slut, förbi (t. ex. nu är sagan a.;
hans tid var a.): samma ord som 1 all
med bet. utvecklad ur ’hel, färdig,
fullständig, avslutad’; liknande i fsv.
isl. ty. och andra språk
alldeles: fsv. aldeles; trol. ombildning av
fsv. allaledhis på allt sätt; till fsv. ledh,
isl. leid f. väg, sätt (se 2 led). Jfr
framdeles
alldenstund: da. aldenstund; trol.
efter-bildn. av mit. al de wile (äldre ty.
all-dieweil) med samma bet.; urspr, med
temporal bet., numera endast med
kausal (jfr enär, emedan m. fi.)
allé: av fra. allée, bildn. till verbet äller
gå
allegat bilaga, verifikation: av lat.
allega’tum, part. av allega’re anföra,
åberopa, av legare förordna; jfr 1
legat
allegori’ bild, bildlig framställning: av
grek. allegori’a, av alVon annat och
verbet agore’uein tala; sålunda eg. ’talande
på annat sätt’. Härtill allegorisk [-o-]
som innehåller bild[er]; allegorisera
allegro raskt, livligt, allegretto tämligen
livligt: liksom flera andra musiktermer
(t. ex. adagio, andante) lån från
italienskan
allehanda (oböjl. adj.) olika slags,
åtskilliga: fsv. allra handa, alla handa
(gen. pl.) av alla slag; da. allehånds,
ty. allerhand med samma bet.
alle’na: fsv. aliena; av lågty. allene endast,
ensam (ty. allein, eng. alone); av
förstärkande all- och en i bet. ’ensam’.
Härtill allenast
allergi [-gi’] förändrad reaktion mot vissa
retmedel, överkänslighet: modern bildn.
av grek. alVos annan, främmande och
er’gon arbete, verk; jfr energi,
syn-ergism. Härtill allergisk; allergen
allestädes: fsv. alla städis, trol. en
ad-verbiell ombildn. av alla stadhi (på) alla
ställen; jfr annor-, ingen-,
någonstädes
allfarväg: da. allfarvei, äldre adelfarwey;
av adel- egentlig, förnämst (jfr adel
och farväg)
allhelgonadag: till fsv. al hælghon alla
helgon; se helgon
alliera sig sluta förbund: av fra. allier
förbinda; av lat. alliga’re med samma
bet.; bildat av ad till och liga’re binda
(se ligament, ligatur, liera).
Härtill allierad förbunden, bundsförvant;
allians [aliang’s] förbund: av likbet. fra.
alliance
alligationsräkning (ett visst räknesätt):
förra sammansättningsleden av lat.
alli-gaftio fastbindning (till alliga’re binda
fast, se alliera sig)
alliga’tor (ett krokodildjur): av eng.
aili-gator, av spanska el lagar’to ödlan, av
samma stam som lat. lace/ta ödla
allitteration uddrim, bokstavsrim: av
fra. allitteration, en bildn. av lat. ad åt,
till och litt’era bokstav; jfr litteratur
airmoge: fsv. almoghe, isl. almugi, egentl,
’hela hopen’; till moge el. muga hop,
mängd i sv. och no. dialekter, ett ord av
omtvistad upprinnelse. Från 1300-t.
brukas a. som beteckning för bönderna,
de ofrälse, i motsats till de högre
stånden, adeln och kyrkans män
air mosa frivillig gåva åt en fattig: fsv.
almosa, isl. plmusa, över tyskan av grek.
eleemosy’ne barmhärtighet, medlidande
allmän: fsv. alinæn, almen, isl. almennr,
no. ålmenn; av lågty. almen helt
gemensam (ty. allgemein), se gemen, menig;
i nord. språk anslutande sig till
allmännelig, som det ersätter
allmännelig: fsv. almænneliker ; nord.
ord, bildat till almænne (tings)menighet,
alla män; jfr allmänning
allmänning: fsv. almænninger, isl.
almen-ningr, no. älmenning; bildn. till fsv.
allir mæn alla bönderna (i häradet), se
allmännelig
allod [alo’d] (inom viss släkt ärftlig fast
egendom, odaljord): av medeltidslat.
alWdium fri, själ vägd egendom, av
frankiska alöd, bildat av al- hel och
öd egendom (se öd)
allokution högtidligt tal, särskilt om
påvens anförande i kardinalkollegiet: av
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
