Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - arrondera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arrondera
I. ask
arrondera [arångde’ra, -rånd-] avrunda;
utvidga: av fra. arrondir med samma
bet.; jfr rund
arsel ända, bakdel: sv. dial. arsel (best. f.
ar selet, ar sele), ursprungl. ars-hol n;
sammansättn. av fsv. isl. ars m. med
samma bet. (ty. Ar sch, eng. ar se) och
hol n. (se hål)
arsenal rustkammare; vapenförråd: över
fra. av ital. arsena’le, av arab. as-sina’a
konstruktion
arseni’k (ett gift): av grek. arsenikonav
omtvistad upprinnelse
ar’sis (den betonade delen av en versfot):
av grek. ar*sis höjning
art: fsv. art, ardh; av lågty. art, ard,
urspr. ’vistelseort, hemvist’, möjl. med
inflytande från lat. ars (gen. artis) konst;
yrke; idrott och fra. art med samma bet.
(jfr artist)
arteriell: se artär
arterioskleros [-å’s] åderförkalkning:
modern bildn. av grek. arteri’a pulsåder
och skleros’ hård; jfr artär och skleros
arte’sisk (artesisk brunn = borrbrunn):
en bildn. på det fra. landskapsnamnet
Artois, där vid ett kloster den första
brunnsborrningen i Europa utfördes
1126
artificiell’ konstgjord, konstlad: över fra.
av lat. artificiaflis konstmässig (jfr
artist)
artig: av ty. artig väluppfostrad,
behaglig, egentl, ’av god beskaffenhet’, till
art; bet. ’förbindlig, hövlig’ utvecklad
i sv.
artik’el avdelning; uppsats; varuslag m.
m.: av lat. artic’ulus led; vändpunkt;
avdelning
artikulera bilda ledgång, leda mot;
uttala tydligt: ytterst av lat. articula’re
leda, forma, till artic’ulus led, se föreg.
Härtill artikulation ledförbindelse;
uttal, ljudformning
artilleri’: känt fr. slutet av 1500-t.; av
fra. artillerie, en bildn. på verbet artiller
utrusta; bestycka; uppkommet på
1200-talet i anslutning till art (jfr art), för
äldre atillier utrusta, se attiralj.
Härtill artillerist
artist konstnär: av fra. artiste med
samma bet., vilket i äldre fra. betydde
’hantverkare’; till lat. ars (gen. artis)
konst; jfr artificiell, art. Härtill
artistisk
arton: se aderton
artä’r pulsåder: av fra. artère, av lat.
artefria luftstrupe; pulsåder; ytterst ett
grek. ord. Härtill arteriell’ pulsåder-
1. arv: fsv. arf, isl. arfr; ett nord. ord,
nära besläktat med tv. Erie m. arvinge
och Erie n. arv; med motsvarighet i
keltiska språk och samhörigt med lat.
or’-bus, grek. oryhanos’ föräldralös, vilket
torde ha varit ordets urspr, innebörd (jfr
ärva). Härtill arvinge
2. arv (en växt, Stellaria): fsv. arve, isl.
-arvi; av okänt ursprung
arvode: fsv. arvope, jfr isl. erfidi, båda
äldst med bet. ’arbete, möda’, gemens,
germ. ord (ty. Arbeit; jfr arbete), med
ovisst ursprung. (I sin nuvarande bet.
uppträder arvode först på 1700-talet.)
1. as (fornnord. gud): ett litterärt lån
från isl. ass; sannolikt besläktat med
1 ås och urspr, betecknande gudabild
av trä; jfr åska
2. as lik: av lågty. ds bete, lockmat,
besläktat med åtel och äta
asa glida, släpa sig i sittande ställning:
sv. dial. även arsa; fcrol. med anslutning
till hasa (se has) och sv. dial. kasa glida,
slinta bildat till sv. dial. ars, as bakdel,
stjärt
as’best (ett mineral): av grek. asfbestos
oförbrännelig
aseptisk bakteriefri, infektionsfri: bildn.
av grek. negerande partikeln a- och
septikos’ åstadkommande förruttnelse
(jfr septisk, antiseptisk). Härtill
asepti’k kirurgisk behandling, som avser
att utestänga smitta; asepti’n
borsyrelösning
as’falt: av grek. as’faltos jordbeck.
Härtill asfaltera
asimut (ett astronomiskt begrepp):
ytterst av arab. as-sami vägen
asjett: se assiett
I. ask (ett träd): fsv., isl. askr; ett
gemens. germ. ord (ty. Esche, eng. ash)
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
