Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - berlinblått ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berlin[er]blått: färgen upptäcktes 1704
av Diesbach i Berlin
berlock′ hängsmycke: ytterst av fra.
breloque av okänt ursprung
bernfisk saltad el. torkad fisk, utskeppad
från Bergen: fsv. bärenfisker; av norska
stadsnamnet Bergen (äldre även Bären,
Bern)
bero: av ty. beruhen med samma bet.
berså′: av fra. berceau vagga; lövsal;
avledning av äldre bers vagga
berusa: avledn. av rus efter ty.
berauschen
beryll′ (ett mineral): av grek. be′ryllos
sjögrön ädelsten; jfr brillor
beråd: av lågty. berât övervägande; jfr
följ.
berådd (med berått mod): perf. part. av
verbet fsv. beradha rådslå, av lågty.
berâden (ty. beraten) med samma bet.
berätta: fsv. berætta, av lågty berichten
visa till rätta, meddela, med anslutning
till adj. rätt (lågty. recht); jfr av-, för-,
under-, uträtta
berättiga: efter likbet. ty. berechtigen
berömma: av lågty. (sik) berömen (ty.
berühmen); till lågty. rôm (ty. Ruhm)
rykte. Härtill beröm, berömlig
besa (nysv. dialektord) springa för
bromsen: fsv. bisa, trol. ett ljudhärmande
ord (jfr biss som hetsningsrop till djur);
jfr kesa
besatt tokig, vansinnig: egentl. ’tagen i
besittning (av djävulen, en ond ande,
en fix idé)’; sålunda ursprungl. part. av
besätta
besegla bekräfta: fsv. besighla, av lågty.
besegelen förse med sigill; jfr försegla,
insegel, sigill
besick′ (ett kortspel): av fra. bésigue, ett
1700-talsord av okänd härstamning
besiktiga: av lågty. (ty.) besichtigen med
samma bet.; jfr 1 sikt
besinna: av lågty. (ty.) besinnen med
samma bet.; jfr sinne. Härtill
besinning
besitta: av lågty. besitten (ty. besitzen)
med samma bet.; jfr besutten
besjäla: efter ty. beseelen med samma
bet.; jfr 2 själ
besk: fsv. besker, isl. beiskr; nord. ord,
besläktat med bita och bitter
beskaffad: efter ty. beschaffen med
samma bet., ombildat med sv.
participial-ändelse. Härtill beskaffenhet. Jfr
rättskaffens
besked: av lågty. beschêd (ty. Bescheid);
till verbet beschêden särskilja, urskilja,
förklara; ursprungl. sålunda: ’förmågan
att särskilja, förnuft, förstånd’; jfr
skeda, avsked. Härtill beskedlig: i
äldre sv. ’förståndig, som det är besked
med’, fsv. beskedheliker
beskicka ombestyra, förordna; blanda
malmer (för att underlätta
smältningen): av mlt. beschicken med samma
bet. Härtill beskickning: även
’legation, ambassad’, till verbet i äldre
betydelse ’utskicka i uppdrag’
beskydda: av lågty. beschüdden med
samma bet., egentl. ’kasta upp en vall (jfr
ty. Schutt grus[hög]) till skydd,
kringdämma’; jfr också lågty. beschütten
skydda (ty. beschützen), se skydda
beskylla: se skylla
beskäftig: av lågty. bescheftich; jfr ty.
beschäftigen sysselsätta
beskällare hingst: av ty. Beschäler med
samma bet.; av omstritt ursprung
beskänkt berusad: av lågty. beschenkt
med samma bet.
beskära ge, förunna: av lågty. bescheren
med samma bet., eg. ’tilldela (genom att
skära av t. ex. ett bröd)’
beskärma beskydda: av lågty.
beschermen (ty. beschirmen) med samma bet.;
beskärma sig egentl. ’skydda sig, fäkta,
strida’
beslag: av lågty. beslach (ty. Beschlag)
med samma bet.; jfr beslå
beslut: av lågty. beslut (ty. Beschluss)
med samma bet.; jfr sluta
beslå förse med beslag; överkläda;
ertappa, överbevisa (b. ngn med lögn):
av mlt. beslân (ty. beschlagen); jfr
beslag
bes′man (ett slags handvåg): fsv. bisman,
lån från ett slaviskt språk; jfr ry.
bezme′n, polska bezmian med samma bet.
besparing sparande; vad som sparats:
bildn. till verbet bespara; även: ’linning,
isättning (på klänning, linne, skjorta
o. dyl.)’, därför att man därmed
sparade på tyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
