Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - bespeja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bespeja: fsv. bespeia; av likbet. lågty.
bespên (ty. bespähen); se speja
bespetsa sig (på ngt) säkert vänta på
ngt: till spetsa i motsv. användn.
bespisa: se 3 spis
bess′emer-: efter uppfinnaren av en
berömd metod för tillverkning av stål eller
smidbart järn, engelsmannen H.
Bessemer (1813—1898)
best [be′st, bes′t] av lågty. bêst, av ett
folkligt lat. be′stia djur, kreatur;
vilddjur; jfr bet. Härtill bestia′lisk
bestick: av ty. Besteck med samma bet.
besticka muta: av ty. bestechen med
samma bet. Härtill bestickande
förledande, lockande
besticka sig bestå i, ha sin grund i,
utgöras av (ålderd., finländskt): av likbet.
lågty. sik bestikken
1. bestrida strida emot, bekämpa;
förneka; frånkänna, förvägra: fsv. bestridha;
av mlt. bestriden (ty. bestreiten) med
samma bet.
2. bestrida sköta (en tjänst); bekosta,
betala: efter likbet. ty. bestreiten;
samma ord som 1 bestrida;
bet.-utvecklingen till ’övervinna (svårigheter), rå
med, sköta’ har skett i ty.
bestycka: av ty. bestücken med samma
bet.
bestyra ombestyra: av mlt. bestüren med
samma bet. Härtill bestyr syssla,
göromål: av mlt. bestür med samma bet.
(jfr besvära — besvär o. dyl.)
bestå: av lågty. bestân (ty. bestehen) med
samma bet. Härtill bestånd; jfr
beständig
beställa: av lågty. (ty.) bestellen med
samma bet. Härtill beställsam
bestämma: av lågty. bestemmen med
samma bet., besläktat med 4 stämma
sammankomst
beständig: av lågty. bestendich med
samma bet.; till verbet bestå och subst,
bestånd
bestört: av lågty. bestört (ty. bestürzt);
jfr störta
besudla: se sudla
besutten som äger fast egendom, varav
han har sin bärgning: egentl. ’bofast’;
urspr. part. av besitta, med bet.
överförd från motsv. mlt. form beseten
besvika förföra, förvilla; gäcka, narra:
fsv. beswika; av likbet. mlt. beswîken;
jfr svika. Härtill besviken (eg. perf.
part.); besvikelse missräkning
(huvudsakligen efter likbet. da. besvigelse)
besvära: av lågty. beswêren (ty.
beschweren) med samma bet., bildat på lågty.
swâr (ty. schwer) tung; se svår
besvärja: efter lågty. besweren (ty.
beschwören) med samma bet.
besynnerlig: av lågty. [be]sunderlik (ty.
besonderlich) med samma bet., besläktat
med sönder
besätta: efter lågty. besetten (ty.
besetzen) med samma bet. (jfr besatt)
besöka: av lågty. besöken (ty. besuchen)
med samma bet.
bet (i uttrycket bli b. komma till korta,
misslyckas): urspr. term i kortspel
’förlora, tappa’; av fra. bête djur (av
folkligt lat. be′stia); jfr best
1. beta subst, (munsbit; avbrutet stycke):
fsv. isl. biti (dat. ack. bita), gemens.
germ. ord (ty. Bissen), egentl. ’det
avbitna’, till verbet bita; jfr
minnesbeta
2. beta verb (om kreatur): fsv. beta, isl.
beita, bildn. till bita, med urspr. bet.
’komma ngn att bita’
3. beta verb (t. ex. hudar): av lågty.
bêten garva (ty. beizen); egentl. samma
ord som 2 beta
4. beta subst, (en näringsväxt): av lat.
be′ta med samma bet.
betaga beröva; hänföra, gripa: da. betage;
efter mlt. benemen meå samma bet. (till
nemen taga); jfr obetagen
betala: av lågty. betalen (ty. bezahlen)
med samma bet.
1. bete huggtand: fsv. isl. biti (egentl.
’bitare’), till verbet bita
2. bete betesmark: fsv. bete, isl. beiti,
bildn. till 2 beta
3. bete lockmat (särsk. vid fiske), agn:
urspr. samma ord som 2 bete
4. bete stycke väg, omgång, tag (i ett b.
utan uppehåll) (vard., dial.): eg. väg
mellan två betesraster; sålunda samma
ord som 2 bete; för bet. jfr rast
bete sig: se te sig. Härtill beteende
be′tel (frukt av en viss palm): av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
