Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - beting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
portug. betel, trol. från ngn indisk
dialekt
be′ting balk el. järnrör på däck, kring
vilket ankarkättingen läggs: av likbet.
lågty. el. höll. beting
betinga: av lågty. (ty.) bedingen med
samma bet. Härtill beting′
ackordsarbete; betingelse
betjänt: av likbet. ty. Bediente[r]
betong′ (ett slags konstgjord stenmassa):
av fra. béton, av lat. bitu′men jordbeck;
jfr bitumen
betrakta: av lågty. (ty.) betrachten taga
i övervägande; jfr trakta
betsa: av lågty. beizen med samma bet.,
samma ord som 3 beta
betsel: fsv. bezl, isl. beizl, nord. ord, bildn.
till bita
bett: fsv. isl. bit; besläktat med bita
bettla: av ty. betteln med samma bet.,
besläktat med bedja (ty. bitten)
betuttad förbryllad, förlägen: ett sydsv.
dialektord (da. betuttet), växlande med
betyttad; jfr bekyttad
betyda: fsv. bethydha; av lågty. bedüden
(ty. bedeuten) med samma bet.
betyga vittna, styrka: fsv. betygha, av
lågty. betügen (ty. bezeugen) med samma
bet.; jfr intyga, övertyga, 1 tyg.
Härtill betyg
betänka: fsv. bethänkia; efter mlt.
bedenken. Härtill betänklig oroväckande,
allvarlig: efter mlt. bedenklich;
betänksam försiktig, tveksam
beundra: efter ty. bewundern med samma
bet.
bevara: av lågty. bewaren (ty. bewahren)
med samma bet.; se varsel
bevars: sammandragning av (Gud)
bevare oss; jfr gubevars, gunås, vars
beveka: av lågty. bewêken uppmjuka; jfr
vek
bevilja: av lågty. bewillen (ty. bewilligen)
med samma bet.
bevillning: av lågty. bewillinge
medgivande, ty. Bewilligung bevillning
bevisa: av lågty. bewîsen (ty. beweisen)
med samma bet.
bevåg: av lågty. bewach övervägande,
besläktat med ty. bewegen övertänka; jfr
väga
bevågen: fsv. bewogen benägen; av lågty.
bewogen, perf. part. av bewegen röra;
jfr ty. gewogen med samma bet., se
väga
bevänt (därmed är så b. att . . .; det är
inte mycket b. med honom o. dyl.): fsv.
bevænt; av mlt. bewent med samma bet.,
egentl. part. av bewenden förhålla sig,
bero (egentl. ’vända om’)
beväring: efter ty. Bewehrung beväpning,
besläktat med gevär och 1 värja
1. bi (i stå bi m. fl. och i bi-accent m. fl.):
av lågty. bî bredvid (ty. bei, eng. by);
en obetonad sidoform är be- som prefix
(i tyska lånord); jfr bi′stå — bestå′, ty.
bei′stehen — beste′hen
2. bi- dubbel-, tve- (i ord av lat.
härstamning): av lat. bi- två-, tve-, äldre
dvi-; urbesläktat med sv. tve-
3. bi (en insekt): fsv. bi, by, isl. bý,
gemens. germ. ord (ty. Biene, eng. bee);
ljudhärmande med bet. ’surra’
bibel: ytterst av grek. bibli′a (pl.) små
böcker (till bib′los papyrusbast); fr. o.
m. 200-talet använt om hela Bibeln
bibelot [-å′t] småsak: av likbet. fra.
bibelot; ursprungl. ett barnspråksord
bibliofi′l bokälskare: av grek. bibli′on bok
(se bibel) och fil′os vän
bibliografi′ bokförteckning: av grek.
bibli′on bok och graf′ein skriva
bibliote′k boksamling: av grek. bibli′on
bok (se bibel) och the′ke
förvaringsrum; jfr apotek
bida: fsv. isl. biða; gemens. germ. ord
(eng. abide), trol. besläktat med bedja
bidé liten häst; ett slags tvättställ: av
fra. bidet liten häst; tvättställ; av okänt
ursprung
bidevin′d (segla b. »segla så nära vinden
som möjligt»): av lågty. bi de wind
invid vinden; jfr fördevind
bidraga: efter ty. beitragen med samma
bet.; jfr 1 bi. Härtill bidrag
bienn′ tvåårig: bildn. på lat. bienn′ium
tid av två år. Härtill bienna′l
tvåårsperiod; fest som firas vartannat år
bifalla: av mlt. bivallen (ty. beifallen)
med samma bet. Härtill bifall
biff: av eng. beef nötkött, av fornfra.
boef, av lat. bov′em, ack. till bo′s oxe
bifurkation en flods tveklyvning;
förbindelse (genom en flodarm) mellan två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
