Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - blaffa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. blaffa flamma upp och slockna: da.
blaffe, lågty. blaffen; ljudhärmande
blaggarn av blånor spunnet garn: fsv.
blagarn; sammansättn. av blår och
garn
bla′m skam, skamfläck: av fra. blâme;
till verbet blâmer klandra, av lat.
blasphema′re; jfr blasfemi. Härtill blamage
[-a′sj]; blamant [-ang′t]; blamera
blancmangé [blamasje′, blamangsje′] (ett
slags kall gräddefterrätt): av fra.
blanc-manger, känt sedan 1200-talet; av blanc
vit (av germ. ursprung, se blank) och
fornfra. mangier mat
bland (ibland) (prep.): fsv. [i]bland, i
bland mæþ i blandning med, av subst,
fsv. bland blandning (se blanda);
sålunda ett uttryck, som förlorat sin fulla
betydelse och sjunkit ned till ett
grammatiskt ”formord”: jfr bakom, emot,
hos, 1 kring
blanda: fsv. isl. blanda; gemens. germ.
ord, möjl. besläktat med blind; jfr
bländing
blank: av lågty. (ty.) blank vit,
glänsande; den nord. motsvarigheten är 2
black; besläktat med blinka; jfr
blänka
blankett′ formulär att fylla i (jfr
formulär): av ty. Blankett, fra. blanquet,
avlett av blanc vit, av germ. ursprung;
jfr blank
blan′ko oinskränkt, öppen: av spa.
blanco, ital. bianco vit; oskriven; liksom fra.
blanc av germ. ursprung; jfr blank
blankvers femfot ad orimmad jambisk
vers: av eng. blank verse med samma
bet.; till eng. blank i bet. ’tom, öde’,
d. v. s. ’utan rim’
blar (en kortspelsterm): av okänt
ursprung
blarra prata strunt, bete sig fånigt:
ljudhärmande; jfr bladdra. Härtill
blarr narr, tok
blase′rad världstrött, levnadsmätt: av
fra. blasé, perf. part. av blaser göra slö;
nöta
blasfemi′ hädelse: av grek. blasfemi′a med
samma bet.; jfr blam. Härtill
blasfe′misk
1. blaska: trol. ett ljudhärmande ord: jfr
plaska, slaska. Härtill blaskig
2. blaska (tidnings-): vardagl.,
nedsättande; trol. ombildning av blacka i
anslutning till 1 blaska
blast (bläster): sv. dialektord, besläktat
med blad och bläda
blazer [blä′ser, bläj′ser] (kulört
sportkavaj): av eng. blazer med samma bet.;
till eng. blaze lysa, flamma
bleck: fsv. blæk, av lågty. bleck (ty.
Blech) med samma bet., egentl. ’det
blänkande’; samma ord som fsv. isl.
blik glans (se bläcka); besläktat med
blek och blick
blecka hugga in märken i trädstammar:
se bläcka
blek: fsv. bleker, isl. bleikr; gemens. germ.
ord (ty. bleich), besläktat med fsv. isl.
blik glans (se blickstilla), isl. blíkia
(bleik) glänsa, se bläcka, bleck.
Härtill bleke blekning (ligga på b.);
kalkhaltig jord
blemma: fsv. blema, no. blemma; av en
indoeurop. rot med bet. ’svälla’
blessera såra: av fra. blesser såra,
avlett på ett ord av germ. ursprung med
bet. ’fläck, blånad’. Härtill blessy′r sår
blicka: känt i sv. fr. o. 1600; av lågty.
(ty.) blicken med samma bet.; besläktat
med bleck, blek. Härtill blick: av
likbet. lågty. (ty.) blick; jfr anblick,
ögonblick
blickstilla (urspr. om vattenyta):
ombildn. av blekstilla, till sv. dial. blek
havsstilla, vindstilla med blank vattenyta,
fsv. isl. blik sken, glans; jfr blek,
bleck, bläcka
blid: fsv. isl. bliðr, gemens. germ. ord av
en indoeurop. rot med bet. ’glänsa’; jfr
bly. Härtill blidka
bliga glo, stirra (vardagl.): fsv. bligha; till
en germ. stam med bet. ’glänsa’; jfr
no. bligra glimta, blinka
blind: fsv. isl. blindr; gemens. germ. ord
(ty. eng. blind), besläktat (genom
avljud) med blunda och blända. Härtill
blinding blind person; blindbroms,
-knagg
blindpipa: eg. stum prydnadspipa i
orgelfasad; ofta överfört: onyttig
medlem (av sångkör o. dyl.)
blinka: no. blinka; trol. lågty. eller ty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
