Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - botanik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’förbättring’, besläktat med båta och bättre;
jfr böter. Härtill botfärdig
botani′k växtlära: av grek. botanike′
växtkännedom. Härtill bota′niker,
botanis′t, botanisera
botten: fsv. isl. botn; gemens. germ. ord
(ty. Boden, eng. bottom) med nära
släktingar i andra indoeurop. språk (lat.
fun′dus; se fond)
bottenfock: se 2 -fock
bottin [båti′n] ytterstövel: av fra. bottine,
diminutivform av botte stövel, av outrett
ursprung
bouclé [bokle′] garn el. tyg för mattor
o. dyl.: av likbet. fra. bouclé, eg.
’försedd med öglor’; av ovisst ursprung
boudoir: se budoar
bouillabaisse [bojabä′s] soppa på fisk,
musslor och grönsaker (från s.
Frankrike): fra. ord, bildat av bouillir koka
(se buljong) och abaisser sänka ned,
sålunda: ’det som man lägger ned i
kok’
boulevard: se bulevard
bouquet [boke′] doft, arom på vin o. dyl.:
av fra. bouquet bukett; doft (på vin)
bourgeoisie [borsjoasi′] borgarklass: av
fra. bourgeoisie, bildn. på adj. bourgeois
borgerlig, till bourg köping, sannolikt
av germ. ursprung (ty. Burg befäst ort,
stad; jfr borg)
boutique [botik′] (finare) mindre butik
med utvalda varor (damkläder o. dyl.):
se butik
bov [-o′-]: jfr fsv. bove; av lågty. bôve, vars
urspr. bet. trol. är ’gosse’ (ty. Bube)
boven- [-å-] (i sjötermer): av lågty. boven,
av bi-oban upptill; jfr ovan
bo′vete (en växt, Fagopyrum esculentum):
av lågty. bôkwête (ty. Buchweizen),
vars båda sammansättningsleder
motsvarar 1 bok (frukterna liknar
bokollon) och vete
bowling [bå′ling] kägelspel: av amer. eng.
bowling med samma bet. (eng. bowl
kula, klot; jfr boll och bulle)
box [-å-] ask, låda; kolhink o. dyl.: från
eng. box; ytterst av grek. pyk′sis ask
av buxbom; jfr boett, buxbom,
1 bössa
boxas [-o-]: av eng. box, bildat på
samma stam som lågty. boken slå; se
2 boka
boxkalv [-å-, -o-] (ett visst slags
kalvskinn för skodon): av eng. boxcalf med
samma bet.; efter de fyrkantiga figurer
(eng. boxes, se box) som uppkommer
på narven vid skinnens beredning
boyscout [båj′skaut] scout: av likbet.
eng. boy scout, av boy gosse och scout
spejare; se scout
bra: no. bra; av lågty. brav (ty. brav);
av ital. bra′vo; jfr bravo
bracka: har i flera dialekter ännu sin
äldre betydelse ’byxor’; trol. av lat.
bracca, braca med samma bet.; detta är
trol. lånat från ett keltiskt språk, som
i sin tur lånat det från germanerna
(fsv. isl. brók med samma bet.); den
nuvarande bet. kanske över ett föraktligt
skinnbracka, alltså ’en som bär
(tarvliga) skinnbyxor’, studenters o.
djäknars skymford för borgare
brackvatten bräckt (blandat salt och
sött) vatten: av lågty. brackwater med
samma bet. (lågty. brak salthaltig)
1. bragd (fiske)redskap: fsv. braghþ
hastig rörelse; påfund, knep, isl. bragð,
till ett fsv. verb breghþa förvandla;
förebrå (se förebrå), egentl. ’hastigt
röra’, nära besläktat med brås på
och helbrägda
2. bragd hjältedåd, bedrift: litterärt lån
(omkr. 1700) från likbet. isl. bragð f.
(se 1 bragd); den nutida bet. först i
romantisk o. götisk diktning i början
av 1800-t.
bragebägare (fornnord.) löftesbägare:
efter det isl. gudanamnet Brage
braka: isl. no. braka; nord. ord, besläktat
med ty. brechen bryta (se 1 bräcka),
med talrika släktingar i andra
indoeurop. språk; urspr. ljudhärmande
braktea′t runt, medaljlikt hängsmycke
av guld el. brons: lat. bildn. på brac′tea
tunn skiva
brakved (en växt, Rhamnus frangula):
till subst, brak brakande ljud, då ngt
bräckes; jfr braka
brakycefa′l kortskallig: modern bildn.
av grek. brachys′ kort och kefale′ huvud
bram- [bramm-] (i sjötermer: bramrå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
