Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dissimilera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dissimilera
djäkne
dissimilera göra olik: bildn. till lat.
dis-$im’ilis olika; jfr siraili-; assimilera.
Härtill dissimilation
dissonans [-nang’s, -nan’s] missljud: av
fra. dissonance med samma bet., bildn.
till lat. dissona’re ljuda olika, av
dis-och sona’re ljuda; jfr assonans,
resonans, sonor m. fi.
distans [distang’s, -tan’s] avstånd: av fra.
distance, av lat. distan’tia avstånd, till
dista’re vara avlägsen, av dis- och sta’re
(se stå)
dis’tikon (en metrisk term): grek. bildn.
av di- dubbel och stich’os rad
distingen (en marknad i Uppsala): fsv.
disaping, urspr, neutr. plur.;
sammansättn. av 3 dis och 2 ting
distingerad [disting-ge’rad] förnäm, fin:
egentl, perf. part. av fra. distinguer
särskilja, urskilja; av lat. disting’uere
avdela; särskilja; jfr instinkt o. följ.
distin’kt tydlig: av lat. distin’äus, perf.
part. av disting’uere, se distingerad.
Härtill distinktion skillnad
distorsion (led)vrickning: ytterst av lat.
distor’sio (ack. distor sio’nem), till
distor que’re vrida isär, på sned (se
torsion)
distrahera förströ, störa: av lat.
distra’-here draga åtskils; göra tvehågsen el.
förströdd; jfr attrahera,
kontrahe-ra, dis trä. Härtill distraktion
tankspriddhet
distribuera sprida, fördela: av lat.
distri-bu’ere fördela, utdela; jfr tribut
distrikt område: av fra. district; av
medeltidslat. distric’tus med liknande bet.
disträ, distrait [disträ’, distre’]
tankspridd: egentl, perf. part. av fra.
distraire frånskilja; distrahera; förströ;
av lat. distra’here; jfr distrahera
disö’r (konstnärlig) uppläsare, disö’s
(konstnärlig) uppläserska,
vissångerska: av fra. diseur, diseuse med samma
bet., bildn. till dire (pres. part. disant)
säga, av lat. di’cere, se diktera; för
ordbildn. jfr lisös
dit: fsv. pit, no. dit; trol.
sammandragning av pi (kasusform av det) och at
åt, till
dito: av fra. dito; av ital.detto sagt, under
inverkan av fra. dit med samma bet.;
båda av lat. dic’tum sagt; jfr 1 dikt
ditt och datt: av lågty. dit un dat (ty.
dies und das) det här och det där
dityram’b jubelsång: av grek.
dithyZambos sång till vingudens ära
di’va firad skådespelerska el. sångerska:
av ital. di’va med samma bet.; egentl,
fem. av lat. di’vus gudomlig
diva’n låg vilsoffa: ytterst av
arabiskt-persiskt dlwån statsråd; bok, samling
skrifter; praktrum med låga soffor
divergera [-ge’-] sträcka sig i olika
riktningar; vara av skilda meningar: av
lat. diver’gere med samma bet.; jfr
konvergera. Härtill divergen’s
meningsskiljaktighet
divers’e varjehanda: av ty. divers(e), av
lat. diver’sus vänd åt olika håll, till
diver’tere vända bort, se diversion
diversion ombyte; manöver för att
avleda någons uppmärksamhet: av lat.
di-ver’sio, till diver’tere vända bort; jfr
diverse, divertissemang
divertissemang’ förströelse: av fra.
di-vertissement, bildn. på divertir avleda,
underhålla; av lat. diver’tere vända bort;
jfr diversion
dividera: av lat. divi’dere dela. Härtill
dividen’d: av lat. dividen’dus som skall
delas; divi’sor: av lat. divi’sor den som
delar; division: av lat. divi’sio delning
divination [-sjo’n] aning: av lat.
divi-na’tio spådomsgåva. Härtill
divinato’-risk
divi’s bindestreck (i boktryckarspråk):
av likbet. ty. Divis, av lat. divi’sus
delad, till verbet divi’dere dela (se
dividera)
djungel [dj-, j-] snårskog: av eng. jungle;
av hindostanska jangal öde, obebodd
djup (adj.): fsv. diwper, isl. djüpr;
gemens. germ. ord (ty. tief, eng. deep),
besläktat med doppa och döpa.
Härtill djup (subst.); djupfryst 1946 (G.
Bergman, E. Wellander)
djur: fsv. diur, isl. dyr (vilt) djur;
gemens. germ. ord (ty. Tier, eng. deer
rådjur) av outrett ursprung
djäkne (åld.) lärjunge i lärdomsskola:
fsv. diækn, diækne diakon; djäkne, da.
degn klockare; ytterst av grek.
dia’-konos tjänare; jfr diakon
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
