Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - funtad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funtad
fyraben
funtr; av lat. fons (genit. fon’tis) källa;
jfr fontän
funtad: sv. dial. junta förfärdiga, no.
junta göra färdig; med oviss härledning
fura: fsv. isl. jura (gen. dat. ack. furu);
gemens, germ. ord (ty. Föhre, eng. fir),
besläktat bl. a. med lat. quer’cus ek.
Härtill furu (av /.); furu- (furuträ, -skog
m. fi.)
furage [fura’sj] hästfoder: av fra. fourrage
foder; bildn. till fornfra. fuerre
kreatursfoder, samma ord som 1 foder
fu’rie hämndgudinna; rasande kvinna:
av lat. fur’ia raseri; hämndeande; jfr
furor
furioso [-iå’so] rasande, häftigt, vilt
(musik, tempo): ital. ord, bildat till
furia raseri, av likbet. lat. fur’ia; se
furie, furor
furi’r: ytterst av fra. fourrier, egentl,
person, som sörjer för foder; jfr furage
furnera förse (med), anskaffa (åt): av
fra. fournir förse med, av germ.
ursprung (jfr fornhögty. frummjan
befordra; till from). Härtill furnissö’r
leverantör
furor [furå’r] stormande lycka: av ital.
furo’re raseri, lat. fur’or (ack. furo’rem)
furste: av lågty. vurste (jfr ty. Furst);
egentl, ’den förste’ (se först)
fusion [fusjo’n] sammansmältning,
sammanslagning: av lat. fu’sio utgjutning;
utbredning
fuska: no. fuska; av ty. fuschen (pfuschen)
med urspr. bet. ’utan tillåtelse arbeta
inom ett yrke’
futi’1 obetydlig, futtig: av likbet. fra.
futil; av lat. fu’tilis, eg. ’som lätt
tömmer ut sig’. Härtill f utilitet värdelöshet,
futtighet
futtig: av lågty. futtig med samma bet.,
bildn. till lågty. fott- strunt-, skräp- (jfr
hundsfott), trol. besläktat med ful;
till bet. påverkat av futil
futuris’m (en viss konst- och
litteraturriktning): modern bildn. (o. 1910) på
lat. futu’rus blivande, tillkommande;
jfr futurum
futu’rum tidsform av verbet, vilken avser
framtid: eg. ’det som skall bliva’;
neutr. av lat. futu’rus, se futurism.
Härtill futura’1
1. fux röd häst: av ty. Fuchs räv;
räv-färgad häst; av omstridd härledning
2. fux (pedantisk) skolmagister (skolfux):
av likbet. ty. Schulfuchs; till Fuchs räv,
se 1 fux
fy: isl. fy, ty. pfui, fra. fi, lat. fi, phy, fu;
"ljudhärmande
fy ka: se fjuka
fyl’gja skyddsande: litt. lån från isl.
fylgja skyddsande, genius; till följa
(isl. fylgja) med urspr. bet. ’följerska’
fylke norskt län: litt. lån från isl. fylki
häravdelning; landskap; avledn. av
folk
fylking (fornnordisk) slagordning: litt.
lån från isl. fylking med samma bet., till
fylkja ordna till strid (varav sv. fylka);
avledn. av folk i bet. ’här’
fylla: fsv. isl. fylla; gemens, germ. ord,
avlett av full. Härtill fyllnad
fyllbult drinkare: känt sedan 1600-t.;
till bult i bet. ’klump, knöl, drummel’,
efter likbet. lågty. drunkenbolt (ty.
Trunkenbold), som dock är bildat efter
mansnamn på -boU
fylle fullhet; fylleri, rus: fsv. isl. fylli,
bildn. till full och fylla
fyllest (numera endast i uttrycket till /.):
fsv. fyllest ersättning, hjälp; av lågty.
vulleist, eg. ’fullgörande’, till voll-leisten
fullgöra
fynd: fsv. fynd f., även fund (se funder)
och f ander, isl. fundr, fyndr m.; gemens,
germ. ord. (ty. Fund), bildn. till
finna. Härtill fyndig: av lågty.
vündich, ty. fiindig rik på fynd,
malm-förande; uppfinningsrik, skarpsinnig
1. fyr skämt, gyckel: av lågty. fir (ty.
Feier) högtid; till 1 fira
2. fyr (en glad fyr o. dyl.): närmast från
da. fyr; trol. förkortn. av lågty. firburs
gesäll utan arbete; jfr fyraben
3. fyr eld; fyrtorn: av lågty. für eld
(ty. Feuer; eng. fire), jfr fyrbåk,
fyrverkeri, pyroman. Härtill fyra elda
(/. av en kanon o. dyl.): av likbet. lågty.
furen
fyra (räkneord): fsv. fiurir, fyre, isl.
fjörir (ty. vier, eng. four); gemens,
indo-europ. ord; jfr kvadrat
fy’raben ledighet efter slutat dagsarbete:
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
